Träffen var en gemensam workshop mellan Malmö stad och byggherrar, med syftet ​att stärka samverkan mot en klimatneutral bygg-, anläggnings- och förvaltningssektor. ​
Fokus var hur planerings- och bygglovsprocesser kan utvecklas för att bättre stödja ​målet om att halvera klimatpåverkan från byggnation i Malmö till år 2030.​

De senaste åren har klimatneutralt byggande testats i pilotprojekt i Malmö. Dessa har ​gett viktiga erfarenheter kring både framgångsfaktorer och utmaningar i omställningen. Samtidigt är det tydligt att en bred implementering kräver mer än tekniska lösningar – ​den förutsätter gemensam förståelse, tillit och välfungerande samverkan mellan kommunens olika roller och byggherrarnas processer.​

Träffen samlade byggherrar, planhandläggare, bygglovshandläggare och exploateringsingenjörer för erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion kring hur arbetssätt, rutiner och samverkansformer påverkar möjligheterna att minska klimatpåverkan. Genom gruppdiskussioner med fokus på planprocess, bygglov och exploatering identifierades både fungerande arbetssätt och systemiska hinder – ​juridiska, organisatoriska, ekonomiska och kulturella – som påverkar klimatarbetet.​

Syftet med workshopen var att skapa en gemensam bild av vad som fungerar, vad som skaver och vad som kan utvecklas vidare. Resultatet från träffen utgör ett underlag för LFM30:s och Malmö stads fortsatta arbete med att utveckla mer samordnade och klimatdrivna planerings- och byggprocesser.​

Du är avdelningschef för Avdelningen för arkitektur och bygglov – vilka framgångsfaktorer kunde du identifiera idag?

– Tydliga förutsättningar, avgränsningar och kommunikationsvägar som gör att ansvar och roller klargörs tidigt i processen är en nyckel till framgång. Samverkan mellan stad och privata aktörer fungerar väl när vi skapar gemensamma mål, öppna dialoger och möjlighet att diskutera innovationer och nya metoder. Tillit byggs genom kontinuerlig kunskapsdelning och en vilja att tillsammans utforska lösningar som skapar klimatnytta och värden som är väl förankrade i platsen.

Vilka utmaningar finns?

– Stadens organisatoriska uppdelning och begränsade resurser gör det svårt att ge en samlad och tydlig kontakt utåt, vilket skapar otydlighet för aktörer. Tekniska och rumsliga krav på avfall, dagvatten, energi och mobilitet leder till svåra avvägningar mellan allmän och privat mark. Skillnader i ekonomiska drivkrafter, risknivåer och tidshorisonter försvårar innovation och helhetsperspektiv, särskilt när nytta och kostnader faller på olika aktörer.

Vilka lösningsförslag ska vi jobba vidare med?

– Vi kan stärka arbetet genom tydligare ansvarsfördelning, bättre intern koordinering inom staden och strukturerade forum för gemensam dialog. Gemensam funktionsplanering och gemensamma klimatnyttomodeller kan minska konflikter och skapa en mer rättvis fördelning av markanvändning och investeringar. Riskdelning, pilotprojekt, transparent kommunikation och dedikerade resurser för innovation gör det lättare för alla aktörer att bidra till långsiktiga och systemiska lösningar.