Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av Sveriges avfall. Trots en etablerad avfallshierarki går stora mängder material fortfarande till energiåtervinning eller, i värsta fall, deponi.  Nu ska LFM30, i samverkan med aktörer från akademi och näringsliv, försöka minska avfallsmängden på byggarbetsplatsen.

Projektet 0 % deponi tar sin utgångspunkt i glappet mellan mål och arbetssätt. I stället för att enbart fokusera på sortering riktas uppmärksamheten mot hela kedjan där avfall uppstår – från projektering och inköp till leverans, hantering i produktionen och slutlig avfallshantering. Hur material köps in, paketeras och levereras påverkar i hög grad vad som senare blir avfall.

MER ÄN BARA DEPONI

Mängden material som går till deponi är bara en del av problembilden och projekttiteln speglar inte hela omfattningen. Enligt Iris Dabbour, projektledare på LFM30, handlar det i grunden om hur hela byggprocessen är organiserad och vilka beslut som tas längs vägen.

”Vi har länge pratat om avfallstrappan, men i praktiken hamnar fokus ofta längst ner. Ska vi nå verklig förändring behöver vi både förebygga avfall och bli bättre på att återbruka och återvinna det som ändå uppstår” Iris Dabbour projektledare LFM30 och 0% deponi.

Samtidigt är kunskapen begränsad om var i processen avfall faktiskt uppstår och vilka materialflöden som ligger bakom. Inflödet av material till byggprojekt är ofta väl dokumenterat, medan det finns betydligt mindre data om vad som blir avfall, i vilka mängder och i vilket steg i avfallshierarkin det hamnar.

Projektet samlar aktörer från hela byggkedjan: beställare, konsulter, entreprenörer, leverantörer och avfallsaktörer. Målet är att skapa en gemensam bild av materialflöden, beslut och vad som påverkar utfallet. Första steget är att kartlägga var och varför avfall uppstår.

LEVERANTÖRERNAS DEL I PROJEKTET

Eftersom materialflödet in i projekten i hög grad påverkar vad som senare blir avfall, involverar projektet även leverantörer och bygghandel. Hur material beställs, dimensioneras, paketeras och levereras får direkta konsekvenser för hur mycket som blir avfall och vad som kan tas tillvara.

“Ett exempel är hur vi, genom att möjliggöra återbruk av tillfälligt byggmaterial och införa retursystem för truckaträ och underlägg, minskar beroendet av bland annat engångsemballage. Det är ett konkret steg mot mer cirkulära materialflöden, där avfallet reduceras redan vid källan. Samtidigt ökar materialåtervinningen, och våra kunder får en mer effektiv och hållbar byggprocess – med färre transporter och lägre utsläpp.” Peter Tiliander Beijer Byggmaterial, en av projektets initiativtagare

TESTAS I VERKLIGA PROJEKT

Efter en inledande nulägesanalys och kartläggning av arbetssätt är nästa steg att pröva olika angreppssätt i konkreta byggprojekt. Ambitionen är inte att testa enskilda lösningar isolerat, utan att bättre förstå vilka åtgärder som ger effekt och i vilka delar av processen de gör störst skillnad.

På sikt är målet att omsätta resultaten i en vägledning som kan användas bredare i branschen. En viktig del är också att skapa en mer gemensam problembild – där kopplingen mellan inflödet av material och det avfall som uppstår blir tydligare. Det kan i sin tur ge bättre förutsättningar att flytta fokus uppåt i avfallshierarkin, från hantering av avfall till att i högre grad förebygga att det uppstår.