Originalartikel: LinkedIn.

För fem år sedan började jag jobba på HSB Malmö, som ledningskoordinator och chef för internservice. I och med att vi anslöt oss till LFM30, Lokal Färdplan Malmö 2030, har mina arbetsuppgifter övervägande handlat om våra hållbarhetsfrågor. I år fick jag dessutom fördelen att fortsätta jobba heltid med mina favoritfrågor – i rollen som hållbarhetskoordinator.

Hållbarhet är både komplext och stort. I början var det svårt att se hur alla delar hänger ihop, vad jag och HSB Malmö behöver arbeta med för att nå de 17 globala målen. Helt klart kommer det krävas beteendeförändringar – bland annat genom minskad konsumtion och ett ökat återbruk.

Ordet återbruk har, vad jag förstått, olika betydelser. Alla verkar se på begreppet med olika ögon. Att återanvända befintliga saker, restaurera eller se till att materiel kommer till nytta för någon annan, har för mig och mina kollegor inneburit ett lärorikt arbete. Ett arbete som bara påbörjats.

”Nytt liv fick också möblerna i postrummet, där några delar skickades på lackering och andra byggdes om. Resultatet blev över förväntan! Med ny finish och fina handtag trodde våra medarbetare att vi köpt helt nya möbler. Så roligt och energigivande!”

Förra året fick jag och min kollega Jörgen Åkesson förmånen att ta oss an två projekt i de av våra hyresfastigheter som är kopplade till just återbruk. Samt ytterligare ett projekt på kontoret, tillsammans med Jörgen Leveque. Alltså en lägenhet, ett gemensamhetsutrymme och ett postrum. Tre projekt som helt skiljer sig från varandra, men med ett gemensamt tema: ett längre liv.

I gemensamhetsutrymmet ville vi placera ett pingisbord. Vi valde då att köpa in ett för utomhusbruk. Om det skulle visa sig att det inte användes kunde vi nämligen flytta ut det till någon gård, och på så sätt ge det ett nytt liv.

Nytt liv fick också möblerna i postrummet, där några delar skickades på lackering och andra byggdes om. Resultatet blev över förväntan! Med ny finish och fina handtag trodde våra medarbetare att vi köpt helt nya möbler. Så roligt och energigivande!

Återbrukslägenheten – en kreativ utmaning i etapper

När vi tog oss an lägenheten blev den kreativa utmaningen desto större.

Möjligheten landade i vårt knä genom ett dödsbo, i en fastighet förvärvad 2016. När vi klev över tröskeln möttes vi av massor med möbler och sliten inredning. Men det skrämde inte oss – tvärtom. Vi började omgående att fotografera för att ha bilder att utgå ifrån när vi skulle sätta renoveringsplanen i verket.

”Bara för att det finns mål och drivkraft i branschen betyder det inte att alla delar samma grundförståelse för vad återbruk är för något.”

Vi gav projektet namnet Återbrukslägenheten. När lägenheten var tömd kunde vi konstatera att här fanns ett kök som hade mycket kvar att ge. Men visst behövdes en liten uppfräschning, inte bara för ögat, utan även funktionsmässigt. Köket innehöll: sockerskålar och små skåp på väggen i en smutsig vitgul färg, en låg diskbänk med många skavanker som inte höll modern lägenhetsstandard, trasig plastmatta och ett utdaterat kylskåp med ett enda frysfack. Vi insåg snabbt att badrummet skulle behöva standardrenovering – allt skulle behöva bytas ut. Men i köket ville vi bevara så mycket karaktär som möjligt, samtidigt som vi behövde nå modern standard.

Vid planeringen ställde vi oss många frågor. Vad är funktionsmässigt? Vad är standardhöjande – samtidigt som man tar tillvara på unika detaljer? Vilka material kan återbrukas och vad måste vi köpa nytt för att hålla vår standard – med lägsta möjliga klimatavtryck?

Vi beslutade att alla rum, dörrar och lister skulle målas vita med överbliven färg från andra projekt. Det vill säga – inga nya burkar! Badrummet helrenoverades. Golv i hall, kök och sovrum skulle ersättas med nya golv med låg klimatpåverkan och lång hållbarhet. Köket skulle målas och diskbänken höjas. Standardkyl och diskmaskin skulle på plats.

När vi väl tryckt på startknappen hos entreprenören började vi informera våra kollegor i hyresfastighetsbranschen om lägenheten. Vi efterlyste en kyl, hatthylla och kakel till köket.

”Jag har insett att både branschen och samhället behöver förändra sin syn på vad återbruk. Gör den inte det kommer vi till slut slå in i en vägg, där vi som vill arbeta med hållbarhet kommer stoppas av bristande information och kunskap.”

Vi började att leta på internet efter lämpliga golv och åkte ut till olika leverantörer för att få en bild av utbudet på marknaden. Det var minst sagt svårt att hitta korrekta deklarationer. Vi blev varse att det inte bara var vi som var nya i den här sortens tänk kring renovering.

Lärdomar från projektet

Tack vare Återbrukslägenheten har jag lärt mig massor, som jag vill dela med mig av:

1. Det går att tänka återbruk redan vid inköp, även om utbudet ofta är begränsat. Men det kräver att man funderar över produktens alla olika användningsområden och upptänkliga situationer.
2. Det är möjligt att höja värdet på en gammal produkt. Men ofta känns det svårare än att bara klicka hem en möbel. Trots det kan den begagnade möbeln, när du är färdig, ge samma reaktioner som en alldeles ny. Men det kräver att vi slutar tänka nytt det första vi gör, och istället lär oss att ge gamla saker en ny chans.
3. Och slutligen, vi måste bli tydligare med vad vi vill ha och definiera hur vi ser på återbruk i varje specifikt projekt. Bara för att det finns mål och drivkraft i branschen betyder det inte att alla delar samma grundförståelse för vad återbruk är för något. Grundläggande utbud och information om material lämnar också mycket övrigt att önska.

För mig, personligen, har det varit stor nytta att jobba så ”nära golvet”. Det har gett mig ökad praktisk förståelse för vad återbruk egentligen är. Men också hjälpt mig att utveckla och stötta verksamheten. Jag har insett att både branschen och samhället behöver förändra sin syn på återbruk. Gör den inte det kommer vi till slut slå in i en vägg, där vi som vill arbeta med hållbarhet kommer stoppas av bristande information och kunskap.

Det positiva är att utbudet av klimatdeklarationer på material stadigt ökar. Jag är också tacksam för all bra input vi fått i vår arbetsgrupp i LFM30. Det är en styrka att flera företag agerar gemensamt. Det gör att vi, genom föreningen, är starka nog att förändra branschen och samhället – och utveckla och dela med oss av kunskaper och kompetenser.

Genom vårt hållbarhetsarbete har jag också fått fler trevliga kollegor!