Efter tre års arbete är innovationsklustret Biobas30 nu avslutat. Inom ramen för LFM30 har klustret, med finansiering från Energimyndighetens Bio+-program, drivit på utvecklingen av biobaserade material i bygg- och anläggningssektorn. Den nyligen släppta slutrapporten sammanfattar framgångarna och visar vilka steg som krävs för att skala upp omställningen.
- Teknisk utveckling och standardisering
För att skala upp användningen av biobaserade material krävs fortsatta insatser inom brand- och fuktsäkerhet samt utveckling av livscykelbaserade beräkningsmodeller. Standardisering och certifiering behöver stärkas för att skapa förtroende och förenkla implementeringen i byggprojekt. - Ekonomiska incitament och affärsmodeller
För att göra biobaserade material konkurrenskraftiga behövs riktade stöd såsom subventioner, skattelättnader och förenklade upphandlingsprocesser. Affärsmodeller måste anpassas till livscykelperspektivet och stödja övergången från linjära till cirkulära byggprocesser. - Politiska styrmedel och regelverk
Harmonisering av nationella och internationella regelverk är avgörande för att minska osäkerheten kring biobaserade lösningar. Sverige kan dra nytta av erfarenheter från andra länder, exempelvis genom att införa ett ROT-avdrag för biobaserade material. - Snabbare vägar från forskning till marknad
Genom fler pilotprojekt och demonstrationssystem kan osäkerheter kring biobaserade material minskas. Ett närmare samarbete mellan akademi, industri och beslutsfattare behövs för att underlätta kommersialisering av nya lösningar. - Kunskapsspridning och samverkan
För att påskynda omställningen krävs bredare informationsinsatser, där nationella evenemang som Almedalen och Klimattinget används för att sprida resultat och skapa dialog. BioBas30 behöver fortsätta att bygga nätverk och samordna initiativ över hela landet.
– Biobas30 har byggt broar mellan aktörer i hela värdekedjan, från råvaruleverantörer till fastighetsförvaltare. Nu finns både erfarenheter och nätverk som gör att fler kan ta steget och börja använda biobaserade lösningar, säger Jennifer Cronborn, projektledare för Biobas30 och verksamhetsledare på LFM30.
Biobas30 har fungerat som en nationell plattform för att driva innovation, sprida kunskap och koppla samman aktörer. Genom pilotprojekt i samarbete med företag som Ekolution, Nordiczero och Recoma har nya material testats i verkliga byggprojekt. Klustret har också arrangerat seminarier, workshops och studiebesök genom initiativ som Byggherreforum och Materialforum, där affärsmodeller och tekniska utmaningar har diskuterats.
Ett viktigt resultat från Biobas30 är kopplingen till LFM30:s klimatredovisning, som har ökat transparensen kring biobaserade lösningar. Samtidigt har hinder såsom fukt- och brandsäkerhet, standardisering och regelverk varit centrala frågor. Slutrapporten lyfter fram behovet av harmonisering av regelverk, ekonomiska incitament och fortsatt samverkan mellan industri, akademi och beslutsfattare för att påskynda kommersialiseringen av biobaserade material.
– Det finns ett enormt intresse för biobaserade bygglösningar, men för att skala upp behöver vi stärka regelverken och skapa bättre ekonomiska förutsättningar. Med erfarenheterna från Biobas30 har LFM30 nu en grund att bygga vidare på. Nästa steg är att skala upp arbetet nationellt och integrera biobaserade lösningar i fler projekt, förhoppningsvis med stöd från Energimyndighetens Bio+-program, säger Jennifer Cronborn.
BioBas30 finansierades av Bio+, ett forsknings- och innovationsprogram finansierat av Energimyndigheten.
