Här händer det

Framtiden för biobaserade material: Potential och utmaningar.

Tipsa om nyhet
Biobaserade restprodukter och material från skogen håller på att omdefiniera hur vi bygger och konsumerar. Dessa material erbjuder inte bara klimatfördelar utan också en möjlighet att skapa långlivade produkter som minskar avfallet och ökar cirkulariteten i ekonomin. Men hur ser potentialen ut, och vilka är de största utmaningarna för att skala upp?
Ida Karlsson, forskare vid Mistra Carbon Exit vid Chalmers tekniska högskola. Bild: baraBild

– Det finns en stor outnyttjad potential i att använda biobaserade material på ett mer cirkulärt sätt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola. I dagsläget används bara 20 till 25 procent av trädet till långlivade produkter. Resten har en livslängd på fem år eller mindre innan det går till förbränning. Det är en enorm resurs som vi behöver hushålla med.

Många fördelar med biobaserade material

Biobaserade material erbjuder flera fördelar. De kan bidra till att minska koldioxidutsläppen genom att fungera som temporära kolsänkor under sin livslängd. Dessutom har de en substitutionseffekt, där de kan ersätta fossilbaserade eller energiintensiva material som stål och betong.

– Dels handlar det om träfibrer och cellulosaisolering, men även om restprodukter som kan bli byggskivor eller fasadmaterial. Det finns exempelvis forskningsprojekt som tar spill och cirkulerar det till nya produkter, säger Ida.

En ytterligare fördel är att biobaserade material kan skapa ekonomiska möjligheter genom innovation och nya affärsmodeller. Samtidigt stärker de biologisk mångfald och bidrar till en mer hållbar användning av skogens resurser.

Utmaningar för uppskalning

Trots potentialen är det inte enkelt att växla upp användningen av biobaserade material. En av de största utmaningarna är bristen på ekonomiska incitament och stordriftsfördelar.

– Det krävs stora volymer och en etablerad marknad för att nå economies of scale. I dagsläget är det ofta billigare och enklare att skicka restprodukter direkt till förbränning, vilket gör att andra alternativ inte konkurrerar, förklarar Ida.

Ett annat hinder är de linjära processer som dominerar skogs- och byggindustrin. Hela kedjan – från skogsbruk till byggarbetsplatser – måste ställas om för att skapa cirkulära flöden.

Kaskadprincipen – en nyckel till hållbarhet

En viktig strategi för att optimera användningen av biobaserade material är den så kallade Kaskadprincipen. Den utgår från att använda materialet så effektivt som möjligt under dess livscykel och prioritera återanvändning och återvinning före förbränning.

– Tanken är att först använda materialet för samma funktion igen, sedan downcycla det till produkter av lägre värde och slutligen, om inget annat är möjligt, bränna upp det. Det kräver dock nya processer och en mer samordnad kedja för hantering av material, säger Ida.

Kaskadprincipen. Bildkälla: EU Commission Factsheet Nature and Forest Strategy 2030, 2021.

En varningssignal från skogen

Utvecklingen i Sveriges skogar visar på vikten av att hushålla med skogsråvara och använda mer av träden i långlivade produkter. Ida lyfter fram aktuell statistik från Naturvårdsverket som visar en dramatisk minskning av kolinlagring i växande träd:

– De senaste siffrorna från Naturvårdsverket visar att årets nettoupptag i levande träd på skogsmark uppgick till fyra miljoner ton koldioxid, vilket är 24 miljoner ton lägre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2023. Tillväxttakten har avtagit samtidigt som avverkningen och den naturliga avgången ökat på grund av torka och insektsangrepp.

Denna utveckling får konsekvenser för Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål. Ida betonar att skogsråvara som byggs in i byggnader kan fungera som en effektiv kolsänka och därmed bidra till att målen uppnås.

Kunskapslyft och kommunikation – en avgörande faktor

Ida betonar vikten av att skapa ett bredare kunskapslyft för att stödja omställningen till biobaserade material. Hon ser kommunikationsinsatser som en nyckel för att öka förståelsen och engagemanget bland aktörer i hela värdekedjan.

– Vi behöver ett nationellt initiativ som inkluderar allt från yrkesgymnasium till högskolor och universitet och fortbildning för yrkesverksamma. Det handlar om att få alla, från snickare till arkitekter och projektledare, att förstå sin roll i omställningen och vad de kan bidra med. Ett större fokus på kommunikation skulle göra stor skillnad, säger Ida.

Hon tillägger att kunskapen måste sippra ner genom hela organisationer och sedan tillbaka upp, för att skapa en dynamik som driver på utvecklingen.

– Vi pratar ofta i forum av redan frälsta, men ska vi lyckas måste vi nå ut till fler.

Framtidens byggande

För att driva på utvecklingen behövs både politiska styrmedel och tydliga krav i upphandlingsprocesser. Ett exempel är att implementera system som belönar användning av cirkulära material och gynnar aktörer som satsar på biobaserade lösningar.

– Vi måste visa att marknaden efterfrågar de här produkterna och få fler aktörer att se nyttan av att delta i omställningen. Det handlar om att bygga en ny kultur inom byggbranschen, säger Ida.

Med en kombination av innovation, samverkan och politiska insatser kan biobaserade material bli en avgörande del av omställningen till ett hållbart samhälle. Men det kräver att alla aktörer – från skogsägare till byggindustri – tar ansvar och samarbetar för att realisera potentialen.

Förslag till nyheter






    PHP Code Snippets Powered By : XYZScripts.com