På konferensen får du ta del av olika aktörer och projekt som utforskar frågan kring klimatpositiva grannskap och stadsdelar:

I ett SBUF (Sveriges Byggindustriers utvecklingsfond)-finansierat utvecklingsprojekt ”Klimatpositiva grannskap” har en rad aktörer publicerat ett förslag på modell som kan utgöra en plattform för Klimatbalanserade stadsdelar. Deltagarna berättar mer om utsläpp i en stadsdel ifrån byggnation, energianvändning och energiproduktion, grönstruktur och olika typer av kolsänkor.

IVL och samarbetspartners presenterar beräkningsmetoder för klimatanalys av stadsdelar och politiker och tjänstemän från Malmö stad berättar om hur de arbetar med klimatavtryck från stadens planområden och andra verksamheter som relaterar till stadens färdplan mot netto noll klimatutsläpp.

LFM30 berättar om hur de planerar för att hela områden ska kunna beräknas med samma metodik som LFM30 har utvecklat för enskilda byggnader och anläggningsprojekt.

Inom ett projekt finansierat av Smart Built Environment och Formas ”Digital beräkning av stadsdelars klimatpåverkan” har IVL i dialog med en rad kommuner tagit fram beräkningsmetod och -verktyg som bygger på metodik i SBUF-projektet ovan. Under konferensen presenteras verktyget, tidiga resultat och reflektioner från de kommuner som varit med som piloter

Medverkar på konferensen gör IVL, White, Treano, Tengbom, Skanska, Malmö stad samt Tyresö och Gävle kommun.

Intervjuer med arrangörerna

Åse Togerö, hållbarhetsexpert på IVL och representant för projektet Klimatpositiva grannskap

Berätta om kort om eventet och varför det är relevant.

– På konferensen diskuterar vi klimatneutralitet på lokal nivå och hur byggherrar och städer med klimatmål kan skapa förutsättningar för att arbeta tillsammans mot dessa mål. Det är utmanande för kommuner att införa krav som främjar klimatneutrala nya stadsdelar. För att överbrygga detta behöver vi förbättra samarbetet mellan byggherrar och kommuner och fokusera på gemensamma intressen som planprocesser, delning av förnybar energi, biogena kolsänkor och cirkulära materialflöden för att uppnå klimatmål.

På konferensen kommer vi att berätta om tre projekt som fokuserar på klimatpåverkan på områdesnivå istället för byggnadsnivå.

I det SBUF-finansierade projektet Klimatpositiva grannskap har IVL, LFM30 samarbetat med ett antal byggrelaterade företag, som tillsammans föreslår definitioner och beräkningsmetoder för klimatpåverkan i områden, och svarar på frågor som “Vad innebär egentligen ett ‘klimatpositivt grannskap’ eller en ”klimatbalanserad stadsdel?”. Det skulle underlätta mycket om fler företag och kommuner använder samma definitioner och metoder för att främja dessa mål.

I projekt Digital beräkning av stadsdelars klimatpåverkan har IVL samarbetat med olika kommuner för att ta fram en modell och ett verktyg för att beräkna klimatpåverkan på stadsdelsnivå. IVL och två kommuner kommer att dela med sig av sina erfarenheter från detta arbete.

Slutligen kommer Malmö stad att berätta om sina initiativ och erfarenheter kring klimatberäkning av detaljplaner och de spännande ”Klimatkvarter” som planeras i staden – och om att tänka bredare, inte bara på byggandet utan även på det klimatsmarta boendet. Det har varit ett nära samarbete där klimatspecialister och tjänstemän har arbetat tillsammans för att hitta lösningar.

Det blir också ett panelsamtal där politiker och chefer inom kommun och näringsliv får reflektera ihop om framtiden.  Det som är så roligt är att intresset är så väldigt stort! Lokalen är fullbokad redan men det finns möjlighet att vara med digitalt också. Varmt välkomna!

Andreas Holmgren, hållbarhetschef på Treano och representant för projektet Klimatpositiva grannskap.

Vilken är projektets koppling till LFM30:s Metod för Klimatbudget och hur har det påverkats projektets inriktning och resultat?

– Vi utvecklat förslag på hur LFM30:s Metod för Klimatbudget kan kompletteras på områdesnivå. Nu finns det ett tydligt förslag på modell för kommuner som arbetar med så kallade ”klimatkontrakt”, ”klimatbudget” och ”klimatkommuner”, samt byggherrar att koppla ihop stadsdel, kvarter, grannskap och till enskilda byggprojekt/fastigheter. Komplettering av metod är gjord utifrån igenkänning av ursprunglig metod på projektnivå (byggnad/anläggning) samt företagsnivå (portfölj av fastigheter i lokal testbädd). I nästa version av LFM30:s Metod för Klimatbudget avses metoden integreras denna områdesnivå.

Johan Holmqvist, adjungerad professor på IVL och representant för projektet

Varför är det viktigt och avgörande att inkludera ett CO2-budgetresonemang (eller CO2-pott) och konsumtionsbaserade utsläpp på individnivå? Varför har frågan betydelse för LFM30:s arbete?

– Att räkna med de växthusgaser som kommer från mat och andra varor vi konsumerar är nyckeln till att förstå en stadsdels faktiska klimatpåverkan. Denna helhetssyn är avgörande för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Genom att inkludera utsläpp från produktion och användning av konsumerade varor i beräkningarna, får städer en klarare och mer rättvis bild av sina utsläpp och kan skapa mer riktade strategier för att minska dem. Detta innefattar att främja hållbar konsumtion och stödja en cirkulär ekonomi. Sådana åtgärder är avgörande för att städer ska bidra effektivt till de globala ansträngningarna mot klimatförändringar, i enlighet med Parisavtalet.