Som byggherre och medlem i LFM30 lovar man att starta minst ett klimatneutralt bygg- eller anläggningsprojekt före år 2025. I dagsläget är nästan 50 pilotprojekt sjösatta eller under planering. Initiativet har uppmärksammats på många håll i landet och ute i Europa – fler vill ta efter konceptet och veta mer om framgångsfaktorerna – och har satt Malmö på kartan som en föregångare inom klimatneutralt byggande.

Men satsningarna brådskar. Klimatläget i världen är akut. Enligt Boverket står bygg- och anläggningssektorn för cirka 21 procent av Sveriges klimatutsläpp och behovet av klimatneutrala byggprojekt är stort om klimatmålen ska nås, såväl regionala som nationella och globala.

För att också LFM30 ska nå sitt mål om en klimatneutral bygg- och anläggningssektor redan till 2030 behövs tätare dialog och samarbete mellan de olika aktörerna i byggprocessen.

Därför har Malmö stad, RISE och White, inom ramen för LFM30, initierat Byggherreforum. Där kan byggherrarna redan i projekteringsskedet diskutera erfarenheter och utmaningar kring sina pilotprojekt. Forumet blir en viktig del i den lokala testbädden genom att goda exempel visas upp.

Tips: Läs tidigare artikel om Byggherreforum

Josephine Nellerup är stadsbyggnadsstrateg på Malmö stad och en av arrangörerna. Hon framhåller testbädd Malmö som en plattform för LFM30-aktörernas förflyttning.

– Byggherrarna ska inte behöva lösa utmaningarna på egen kammare. Det blir mer resurseffektivt om de jobbar systematiskt och lär av varandra, säger hon, och tillägger:

– Förhoppningsvis kan pilotprojekten skynda på klimatomställningen av byggherrarnas ordinarie byggproduktion. Det är extra angeläget med tanke på att Malmö är en av Sveriges snabbast växande städer och antagligen har en klimatbelastning över rikssnittet.

Stämningen i lokalen på World Trade Center är förväntansfull. Många har väntat en hel pandemi på att LFM30-nätverket ska träffas fysiskt igen. Under fem träffar kommer projektchefer, projektledare och projekteringsledare att skaffa sig kunskap och verktyg för att genomföra sina klimatneutrala bygg- eller anläggningsprojekt.

Den första workshopen inleds med presentationsrunda och välkomsttal, innan deltagarna delas in i smågrupper. Under två timmar diskuteras problembild och utmaningar. Slutsatserna kommer bilda grund för kommande träffar.

Arrangören Andreas Eggertsen Teder, arkitekt på White och aktiv i LFM30, berättar att han känner sig stärkt av samtalen.

– Jag blir väldigt inspirerad. I samtalen lyftes att konsulter och entreprenörer brottas med liknande utmaningar. Dialogforumet gör att vi kan överbrygga olika kunskaps- och erfarenhetsglapp genom hela byggkedjan där diskussion kan föras mellan projekterande och producerande led tillsammans med myndigheter för att hitta vägar fram för klimatneutralt byggande. Forumet är praktiknära, och skapar en trygg miljö där vi torrsimmar tillsammans, så att vi inte behöver ta gemensamma utmaningar för klimatneutralt byggande skarpt i varje enskilt projekt.

Vad tyckte deltagarna?

Viktoria Wöhl är miljö- och hållbarhetsansvarig på SLP. Hon berättar att bolaget nyligen anslöt sig till LFM30 och ännu inte identifierat sitt första klimatneutrala projekt. På workshoppen märker hon ett starkt engagemang och samarbetsvillighet.

– Alla står inför samma komplexa utmaningar. Om vi ska klara klimatmålen behöver vi kroka arm. Vi är väldigt kunskapsberoende. Kunskapshöjningar behövs i alla led, men även metoder att rulla ut dessa på bred front, säger hon.

Per Eiman är biträdande på projektledare på JM och jobbar med bolagets första klimatneutrala projekt enligt LFM30:s beräkningar. Han tycker workshoppen lät som ett bra tillfälle att få följa branschens hållbarhetsarbete på nära håll.

– Det är inspirerande att se hur engagerade både Malmö stad och företagen är i klimatfrågan. Diskussionerna vid mitt bord var sömlösa och alla uttryckte åsikter. Sen var vi såklart inte överens om allt. En lärdom är att olika aktörer har olika definitioner av ”klimatneutralitet”. Förhoppningsvis kan LFM30 genom sin definition bidra till konsensus på området.

Enligt Per är workshoppen också ett tillfälle att lära känna LFM30 som organisation. Inför framtiden vill han skaffa sig mer kunskap om de sex arbetsgrupperna och undersöka vad som applicerbart i JM:s projekt.

– Jag vill hålla kontakt med de branschkollegor jag träffar här idag.

Även Anna Bernstad, hållbarhetsstrateg på Malmö stad Stadsfastigheter, framhåller vikten av att känna gemenskap. Många brottas med samma utmaningar och kan ge varandra draghjälp.

– Därför är det extra kul med så många engagerade personer här idag.
Under samtalen diskuteras konjunkturläget. Den riskerar att skapa osäkerhet i byggsektorn och ökad priskänslighet. Samtidigt kan utvecklingen, enligt Anna, bidra till ökat fokus på återbruk, när materialkostnaderna stiger och leveranstiderna blir osäkra.

– Ofta gör vi saker av gammal vana, på grund av tidspress. Då blir det extra viktigt att vi kan åka snålskjuts på varandras erfarenheter, säger Anna Bernstad och manar till action:

– Att snacka, räkna och jämföra material är viktigt – men nu måste vi tillsammans gå från ord till handling.

RISE och Omställningslyftet

Camilla Berggren Tarrodi är arkitekt och projektledare på RISE. Hon har tidigare jobbat med byggprojekt, från tidiga tomtutredningar till bygghandling. Hon är expert på BIM och digitala verktyg, men har senaste åren fokuserat på hållbart byggande och digitalisering, med koppling till klimatmålen.

– Idag hjälper jag till att leda workshopparna, dokumentera och sammanställa resultaten. Jag är också med i egenskap av samordnare för Omställningslyftet inom bygg och fastighet på RISE, berättar hon.

RISE kommer att dokumentera Byggherreforums samtliga tillfällen genom att identifiera och sammanställa deltagarnas kunskapsgap. Diskussionerna kommer även kopplas till RISE:s Omställningslyft, som erbjuds samtliga deltagare. Slutsatserna från Byggherreforum sammanfattas sedan i RISE:s slutsammanfattning. Tanken är att Byggherreforumsmodellen ska vara enkel att kopiera för andra aktörer som vill komma igång.

RISE kommer även utföra liknande workshops och behovsanalyser för andra aktörer inom bygg- och fastigheter, inom ramen för Omställningslyftet. Camilla märker att byggherrarna efterfrågar en kunskapshöjning i konsult-, entreprenörs- och leverantörsleden. Genom att omställningslyftet kan bidra till att matcha utbud och efterfrågan kan branschen jobba gemensamt mot hållbarhetsmålen, menar hon.

Under diskussionerna ifrågasätts ofta de linjära processerna i byggkedjan. Nya samverkansformer, med andra roller och rollfördelningar, efterlyses. Flera deltagare lyfter också vikten av att skapa samsyn inom projekten för att parterna ska kunna arbeta effektivt tillsammans mot gemensamma mål.

Många deltagare vill ha erfarenhetsåterföring för att bättre kunna lära av varandra inom pilotprojekten, och förhoppningsvis hitta en snabbare väg framåt.

Camilla menar att byggherrarna har en nyckelposition om branschen ska nå uppsatta klimatmål. Men det behövs nya kunskaper och verktyg för att kunna ta kloka beslut genom hela byggprocessen.

– Stödet för långsiktigt hållbara beslut behövs som mest i tidiga skeden. Det är en tydlig lärdom från idag. Men tyvärr är det just i de tidiga skedena som vi har som minst data att räkna på. Därför blir det ännu viktigare att vi kan följa upp våra pilotprojekt och dra nytta av varandras erfarenheter.

Under diskussionerna ifrågasattes ofta de linjära processerna i byggkedjan. Nya samverkansformer, med andra roller och rollfördelningar, efterlystes. Flera deltagare lyfte också vikten av att skapa samsyn inom projekten för att parterna ska kunna arbeta effektivt tillsammans mot gemensamma mål.

Många deltagare efterlyste erfarenhetsåterföring för att bättre kunna lära av varandra inom pilotprojekten, och förhoppningsvis hitta en snabbare väg framåt.

Camilla menar att byggherrarna har en nyckelposition om branschen ska nå uppsatta klimatmål. Men det behövs nya kunskaper och verktyg för att kunna ta kloka beslut genom hela byggprocessen.

– Stödet för långsiktigt hållbara beslut behövs som mest i tidiga skeden. Det var en tydlig lärdom från idag. Men tyvärr är det just i de tidiga skedena som vi har som minst data att räkna på. Därför blir det ännu viktigare att vi kan följa upp våra pilotprojekt och dra nytta av varandras erfarenheters.