– Att vara medlem i LFM30 innebär många fördelar men det är också ett åtagande, säger Iris Dabbour, projektledare på LFM30, och fortsätter:
– Den årliga redovisningen är en temperaturmätare på hur nära klimatlöftet vi ligger. Samtliga LFM30-anslutna aktörer står bakom målet om en klimatneutral bygg-, anläggnings-, och förvaltningssektor till 2030. Byggherrarna ska dessutom starta minst ett pilotprojekt bygg- eller anläggningsprojekt senast 2025.
Tillsammans med LFM30:s klimatredovisningsambassadörer Embla Winge, Peab, och Ulrika Lundquist, Tengbom, hjälper Iris Dabbour LFM30-medlemmarna genom hela redovisningsprocessen, genom att besvara frågor och analysera de redovisade resultaten.
Iris Dabbour menar att mätningen är själva grunden för LFM30:s utvecklingsarbete:
– Klimatdata från medlemmarnas bygg- och anläggningsprojekt gör det möjligt att kartlägga hur långt föreningen har kommit, vad vi har lärt oss och vilka utmaningar som ligger framför oss. Genom att filtrera klimatdata efter olika projekttyper kan vi kartlägga lärdomar och utmaningar i de olika projektskedena. Det betyder att arbetsgrupperna kan jobba mer målfokuserat, kansliet får lättare att resurssätta sitt arbete, samt att föreningen kan prioritera när vi söker utvecklingspengar för framtida innovationsprojekt.
Enligt Embla Winge är redovisningen också ett sätt att synliggöra var pengarna gör mest nytta.
– Den insamlade informationen kommer användas för att skapa en dialog kring vilka åtgärder som har gett mest klimatbesparing. Målet är att skapa en stor erfarenhetsbank som främjar medlemmarnas strategiska samarbeten.
Utvecklingsprocessen för LFM30:s klimatredovisning har varit en boll i ständig rullning. När föreningen skickade ut den första enkäten 2021 bestod den av Excel-dokument. Tack vare medlemmarnas återkoppling och engagemang har den successivt kunnat utvecklas och användaranpassas.
Själva redovisningen, som görs i det digitala verktyget Position Green, kommer bara bjuda på små förändringar jämfört med föregående år.
– Förra året gjorde vi ett rejält omtag när vi förenklade avsnittet för projektredovisningen. En nyhet i år är vi erbjuder möjligheten för fler aktörstyper än enbart byggherrar att rapportera in beräkningar och analyser som underlag för minskad klimatbelastning i projekten. Vi kopplar också ihop vår inrapportering projektvis, så att vi kan läsa ut ett projekts olika parter och bidrag. Detta för att göra det lättare för alla att hitta rätt expertis och samarbetspartners för kommande projekt, säger Ulrika Lundquist.
Och likt tidigare år redovisar byggherrar och uppdragsgivare för anläggningsprojekt klimatdata för projekten vid tre tillfällen: en indikativ målsättning för projektet, en beräkning baserad på systemhandling samt en beräkning för slutredovisningen.
– En anpassning till hur branschens allmänna arbetsmetoder ser ut, berättar Embla.
Den stora nyheten i år är Testbädden – LFM30:s intranät. På sidan Klimatredovisning hittar medlemmarna all beskrivning och stödmaterial kopplat till redovisningen. Där kan de också ställa frågor och komma i kontakt med oss och med övriga medlemmar. Det betyder att förra årets Frågelåda på Teams ersätts av Viva Engage-forumet som finns inbyggt på sidan. Där kan medlemmarna ställa frågor till Embla, Ulrika, Iris och kansliet samt tipsa om hur enkäten kan förbättras.
– Enkätens gränssnitt är enkelt. Vi har även lagt in återkommande hjälprutor och möjligheter att lämna feedback. På så vis vill vi underlätta för medlemmarna, men också få in feedback till nästa år, säger Iris och utvecklar sina förhoppningar inför kommande redovisningar:
– Målet är att fånga in samtliga projekt som beräknats enligt LFM30:s Metod för klimatbudget. Det är beställaren, alltså byggherren och uppdragsgivaren för bygg- och anläggningsprojekt, som ansvarar för redovisningen. Därför kommer användarna enkelt kunna bjuda in projektledarna för respektive projekt att redovisa i verktyget.
Som en del i det pedagogiska insatserna kommer LFM30-medlemmarna också bjudas in till en gemensam digital frågestund, den 7 mars. Då får de tillfälle att bekanta sig med enkäten och ställa frågor.
Insamlad data kommer så småningom analyseras och presenteras den 11:e juni, på den årliga digitala Resultatkonferensen.
– Då kommer vi lyfta fram sammanställt material, statistik och erfarenhetsåterkoppling kring olika åtgärder för att minska projektens klimatdata. Om vi medlemmar kan lära av varandra i snabbare takt kan vi minska branschens klimatbelastning, menar Ulrika Lundquist.
För att det ska bli möjligt krävs en hel del förarbete. Medlemmarna kommer därför bjudas in till gemensamma analysrundor i april eller maj.
– Oavsett om man är beställare, entreprenör, konsult eller materialleverantör ska man veta vilka handlingsalternativen i föreningen är. Vi vill hjälpa medlemmarna att sätta fingret på vad de kan göra utifrån sina respektive roller för att minska bygg- och anläggningsprocessens totala klimatpåverkan, avslutar Iris.