HÄR HITTAR DU

Värmeförlusttal

Anvisningar och hjälpmedel

LFM30 syftar till klimatneutralt byggande och förvaltning. En hörnsten i det arbetet är byggnader med låga krav på energiresurser och med en låg belastning av försörjningssystemen vintertid. Den mest lämpade indikatorn på dessa egenskaper för nyproduktion och ROT är byggnadens värmeförlusttal (VFT). Ett lågt energibehov är en förutsättning för en hållbar energiförsörjning.

Mer om nyttan med ett VFT och hur VFT som målgränsvärde tillämpas i LFM30 ges i rapporten: LFM30 Metod Klimatbudget Kriterier Projektnivå v 1.6, bilaga 2.

FRÅGOR OCH SVAR

På vår FAQ längre ned på den här sidan hittar du information om bl.a:

  • Varför värmeförlusttal (VFT) som målgränsvärde?
  • Är VFT teknikneutralt?
  • Kan vi sänka luftflödet med närvarostyrning?
  • Arkitektonisk frihet?
  • Är huset ett småhus eller ett flerbostadshus?

Ladda ned: FAQ VFT.docx

 

VEB TILL VFT

Så här kan Miljöbyggnads värmeeffektbehov kan översättas till VFT.

Ladda ned: Omräkning från MB begrepp värmeeffektbehov till VFT enligt FEBY.docx

BERÄKNING

Beräkning av värmeförlusttal och årsenergi: lfm30.energihuskalkyl.se

Ladda ned: Stöd för U-värdesbedömning i äldre byggnader, ROT.xlsx 

 

MÄTVERIFIERING

För byggnad under uppförande ger mätning av klimatskalets täthet, luftflöde och verkningsgrad för FTX en verifiering av väsentliga delar i värmeförlusttalet och som är påverkbara under byggprocessen. De bör ingå i projektets kontrollplan (dokument under framtagande).

Den enklaste metoden för mätverifiering av VFT i efterhand är via byggnadens energisignatur.

Hur det görs framgår av följande anvisning:
Ladda ned: Anvisningar för mätverifiering LFM30.pdf

För att förenkla bearbetningen av mätdata ges stöd i denna mall.
Ladda ned: Mall VFT mätning 6-12 punkter.xls

FAQ

Varför värmeförlusttal (VFT) som målgränsvärde i LFM30 för nyproduktion och ROT när det är klimatneutralt byggande som är målet?

Grunden för LFM30 är att framtida el- och fjärrvärme ska kunna baseras på förnybar energi med låg klimatpåverkan. Det är på denna grund framtidsscenarier baseras. Vi är sammanlänkade med Europa vad gäller elnät (och som enligt EU ska knytas ihop inte bara inom norden) och globalt vad gäller bränslen. Att vi importerar höga elpriser beror på att omställningen i övriga Europa ligger efter, men belyser just detta samband. Ska vi kunna klimatneutralisera framtida energiinköp för el och fjärrvärme är det en nödvändighet att Sveriges och EUs energieffektiviseringsmål uppnås. Annars räcker inte den förnybara energi till inom de tidshorisonter vi arbetar med. Utgångspunkten för arbetet är alltså att energianvändningen ska sänkas och då med tonvikt på den kallare årstiden. Det räcker alltså inte med att energilagra för att ta bort tillfälliga toppar.

Det är mot denna bakgrund kriterier för hållbarhet baseras dels på material med låga klimatpåverkan och dels på byggnadssystemets egenskaper i form av ett lågt värmebehov kopplat till låga värmeförluster. Byggnadens värmeförlusttal är det godhetstal som valts av LFM30 som mest lämplig för nyproduktion och ROT.

Det finns exempel på byggnader som är helt självförsörjande baserat på solcellsel och vätgaslagring. Men även dessa system optimeras genom att först sänka sina energi- och effektbehov.

Vad gäller solvärmelast är det visserligen ett förenklat sätt att ställa inneklimatkrav och som också minskar boende- och hyresgästkrav på komfortkyla, men det har ansetts vara både enkelt och ändamålsenligt.

I LFM30 är vi måna om att alltid utveckla en metodik som inte skapar motsättningar gentemot Boverkets byggregler. Vi kan besvara remisser från Boverket och skriva till finansdepartementet om vi ser något som vi anser behöver förändras. Förslagen är då evidensbaserade och framförda efter beslut i LFM30.

Är värmeförlusttal ett teknikneutralt krav?

Ja, det är ett mått på byggnadens värmeförluster när det är som kallast, dvs ett övergripande funktionskrav på byggnadsnivå och pekar inte ut att en viss sorts teknik ska användas.

Ett krav på VFT ger byggnader som har lägre behov av tillförd energi, dvs redan vid systemgränsen byggnad, än en byggnad som kompenserar för detta med tillförselåtgärder, t.ex. solvärme eller solceller eller med värmepumpar med SCOP-värden som är högre än den som Boverket utgått ifrån när kravnivån formulerades. Kravet ger alltså konsekvenser för byggnadskoncept med för höga värmeförluster. Det kan innebära att åtgärder i form av mer isolering, bättre täthet, lägre U-värde fönster, val av konstruktion som ger mindre köldbryggor, byggform som minskar omslutande area för klimatskalet, etc.

För byggnadskoncept som baseras på frånluftsvärmepump (FVP) som värmekälla kommer värmeförlusterna att bli för höga, eftersom byggnader med frånluftssystem utan värmeväxling har högre värmeförluster och därmed också kräver en större värmepumpseffekt och mer el för uppvärmning än en elvärmd byggnad som har ett FTX-system med värmeåtervinning och t.ex. en luftvärmepump. Krav på VFT får alltså konsekvenser om ett mindre effektivt ventilationssystem väljs.

Boverkets lösning på detta är att lägga energikravet för småhus på en nivå som möjliggör FVP. Boverket motiverar detta med att FVP för småhus kräver mer energi, men är en kostnadseffektiv lösning enligt de analyser som då genomfördes 2018 och där alternativet till FVP var en kostsam bergvärmepump. Idag finns mer kostnadseffektiva kombinationssystem med FTX och uteluftsvärmepump att välja på.

Om denna småhusproblematik skulle vara ett problem för LFM30 medlemmar som vill att även småhus med FVP (och därmed acceptera 50 – 60% högre energibehov) ska kunna klassas som klimatneutrala, kan ett undantag för krav på VFT vara en möjlighet tekniskt, men är ett övervägande som först måste avgöras på policy-nivå för LFM30 och som inte har diskuterats.

För en byggnad som klarar målgränsvärdet för VFT enligt FEBY Silver kan anslutas till fjärrvärme eller värmas med värmepump. Valet är fritt och kravet är därför teknikneutralt relativt alternativa försörjningssystem.

Kan vi sänka luftflödet i bostäder med närvarostyrning och hur räknar vi då?

Man räknar på veckans medelvärdesflöde. Antag en bostad på 100m² som har personnärvaro 14 timmar per dygn. Både till- och frånluftflödet är vid personnärvaro 50 l/s respektive. Enligt BBR kan luftflödet sänkas till 10 l/s (0,1 liter/s, m²) vid personfrånvaro.

Det ger ett genomsnittligt tilluftflöde under dygnet: ((50 x 14 h) + (10 x 10 h)) / 24 h = 33,3 l/s

Problemet är att vi saknar relevanta referensvärden för vilken närvarotid som normalt brukande resulterar i. Detta är säkert beroende av antal personer i bostaden, om en eller två arbetar, hur mycket man arbetar hemifrån mm. Boverket/BEN ger inga anvisningar. Sen kommer det i praktiken också påverkas av om det är en automatiserad styrning av luftflödet eller om de boende själva ska aktivera en bortaknapp. Då tillkommer också frågan om de har incitament att aktivera styrningen. För att kunna göra en trovärdig normalkalkyl skulle behövas referensvärden baserade på ett antal hushåll av olika storlek och förutsättningar och där samma styrsystem/incitament föreligger, men det saknas.

En automatiserad reglering kan bli ganska komplicerad; t.ex. CO2 -mätning i frånluft och fuktgivare i badrum, även om sådana system finns. Enklare är incitament för att aktivera en bortaknapp, men erfarenhetsvärden saknas.

Stämmer det att vi inte kan bygga olika former, dvs arkitektonisk variation, med VFT?

Nej, men det påverkar vilka förluster byggnaden får om man bygger med större omslutande area, burspråk som ger mer köldbryggor och kanske mer svårisolerade golvdelar.

Generellt sett är ju även byggnader med sådan utformning kostnadsdrivande, dvs mer material, mer hantverk (inte minst för burspråk) och fler köldbryggor. Så vi skulle också kunna svara på frågan om det stämmer att det är kostsammare att bygga med burspråk och inkragade takvåningar, jo det blir dyrare.

Att värmeförlusterna ökar med en mindre gynnsam utformning, innebär att kostnaderna ökar ytterligare då det krävs något av följande; mer isolering på tak, bättre U-värde på fönstren, bättre presterande ventilationsaggregat, noggrannare tätning, etc.

LFM30 kravet FEBY Silver ligger redan på BBR-nivån om byggnaden är fjärrvärmd för klimatort Malmö. För huskoncept utformade för att klara BBR med frånluftsvärmepumpar, så minskar utrymmet för ”arkitektonisk variation”. VFT täpper till svagheten i BBR-konstruktionen där brister i byggnadens egenskaper kan kompenseras med tillförselsystem som solceller eller en värmepump. För att klara kravet för VFT på silvernivå kommer frånluftsvärmepumpen behöva bytas till ett värmeåtervinningssystem av typen FTX och sen försörjas med fjärrvärme eller t.ex. en uteluftvärmepump. Då finns en risk att husritningarna inte är utformade med tanke på tilluftskanaler och aggregatplacering.

Får man tillgodoräkna sig schablon för små hus om det är radhus?

Vi följer BBR, men denna fråga måste avgöras från fall till fall av kommunens byggnadsnämnd som har tolkningsföreträde av BBR.

Är huset ett småhus eller ett flerbostadshus?

Beräkning av årsenergi

Av Boverkets vägledning i denna fråga kan man hämta visst stöd från följande skrivningar:
Fastighetsindelning, tomtindelning eller upplåtelseform är inte avgörande för vilken typ av byggnad det är.
En bedömning bör göras hur självständiga husen är i förhållande till varandra. De ska vara självständiga både visuellt och funktionellt.
Exempel på faktorer som kan vägas in i bedömningen om de är självständiga eller inte är om de har gemensamma funktioner såsom tomt, loftgångar, entréer, förråd, parkeringar eller trapphus men även byggnadens utformning i övrigt har betydelse. Andra faktorer kan vara om de har gemensamma tekniska funktioner så som vatten-, avlopp-, värme- eller ventilationssystem.

Beräkning av värmeförlusttal

FEBY har för radhus betraktat byggnaden som en enhet oavsett om den har gemensamma system eller individuella.

Alternativt skulle man för ett radhus bestående av sammanbyggda småhus behöva genomföra kalkylen separat för varje bostadsenhet eftersom de då får olika egenskaper. I ett beräkningsexempel på en gavellägenheten i ett radhus med 4 bostäder utan några fönster i gaveldelen, så skulle denna bostad betraktat som en separat byggnad få ett genomsnittligt värmeförlusttal på ca 2 W/m2 högre än genomsnittsarean för hela byggnaden (gavelarea + större andel av köldbryggorna tillkommer). Å andra sidan skulle gavelbostaden betraktat som egen byggnad få ett 3 W/m2 större påslag då arean är mindre och därmed totalt ge en fördel på 1 W/m2. Hade å andra sidan byggnaden haft fönster i gaveln (troligt) så skulle värmeförluster tillkomma som helt raderar denna fördel.
FEBY har valt att utforma energikriterier som ska vara enkla att hantera och betraktar därför radhus som ett sammanhållet flerbostadshus vid kalkylering av värmeförlusttalet. Det underlättar också tolkningen.

PHP Code Snippets Powered By : XYZScripts.com