Bilder: Wihlborgs Fastigheter AB

Kvartetten är en kontorsbyggnad i stadsdelen Hyllie i Malmö

I byggnaden finns kontor, co-working, restaurang samt garage. Utvändigt finns lummiga takterrasser i olika plan. Byggnaden är flexibel och kommer enkelt kunna byggas om under sin livstid. Dess placering nära tåg och buss underlättar pendling.

Projektet präglas av höga klimat- och miljömål. Utöver certifiering enligt Miljöbyggnad Guld och WELL Gold sattes tidigt mål för att minska byggnadens klimatavtryck. Samverkan mellan projektets aktörer bidrog under utvecklingsfasen till en kontinuerlig ström av förslag på produkter med låg klimatpåverkan.

Kvartettens utåtriktade bottenvåning och välkomnande inre atrium skapar trivsel både för de som arbetar och besöker huset och gemene man som betraktar det utifrån. Här finns restaurang både för hyresgäster och allmänhet, en uppglasad cykellounge med tillhörande verkstad, duschar och cykelförvaring inomhus vilket minskar bilanvändningen. På sikt kan bottenplanet byggas om till butiker om det behovet uppstår.

Stor vikt har lagts vid att byggnadens yttre ska upplevas som varierat – med inspiration från äldre europeiska städer. Fasaderna är klädda med lokala material som tegel, återvunnen metall i Malmö Stads egen kulör, keramik och flinta, en stensort som förekommer ymnigt i västra Malmö. Dess bottenplan har urbana kvalitéer med sittplatser och en väderskyddande arkad.

Invändigt är byggnaden planerad så att människor möts. Trappor är placerade så att de ska vara det lätta och självklara valet och bottenvåningens reception är tänkt att vara en naturlig mötesplats. Att vi fått in en coworkingaktör på bottenvåningen, skapar tillsammans med reception och restaurang en social och uppfriskande atmosfär där människor trivs.

Framgångsfaktorer

Kvartetten har varit central i Wihlborgs arbete med vår klimatfärdplan, där erfarenheterna från arbetet med att minska klimatpåverkan av Kvartetten har varit en central del i arbetet med att ta fram målgränsvärdet för Wihlborgs nybyggnadsprojekt (på 270 kg CO2/m2), lika LFM30 målgränsvärde. Erfarenheter från projektet och arbetet med att minska klimatpåverkan har transparent delats med andra byggherrar och byggentreprenörer.

God samverkan mellan beställare, entreprenör, projektörer och leverantörer samt beslutsamhet och ett målinriktat arbete har inneburit att det går att minska klimatpåverkan och klara Wihlborgs och LFM30:s målgränsvärde även om det inte var med från början i projektet. Eftersom beslutet att bli ett pilotprojekt inom LFM30 togs inför bygghandlingsprojektering var utmaningen betydligt större. Det har inneburit att betydligt fler har behövt engagera sig för att hitta goda lösningar på en betydligt mer detaljerad nivå. Trots detta har man kommit så långt att vi inte behöver köpa klimatkompensation externt.

Lagarbete med starkt ledarskap har drivit fram goda hållbara lösningar och materialval. Kvartetten har sänkt ingångströskeln för valet av alternativa byggprodukter på marknaden.

Nya lösningar och produkter har tagits fram och testats inom projektet, såsom Smartax-innervägg, återbrukade belysningsarmaturer och Genträ.

Som pilotprojekt i LFM30 och NollCO2-certifieringen av Kvartetten har tillsammans med Miljöbyggnad- och WELL-certifieringarna varit en viktig del i marknadsföringen av Kvartetten. Wihlborgs har valt att trippelcertifiera Kvartetten för att skapa en arbetsplats där människor ska må bra och trivas – en människocertifierad arbetsplats helt enkelt!

Kvartetten har visat att det är möjligt att minska klimatpåverkan i ett bygghandlingsskede – bara man har rätt mindset och ett stort engagemang.

Certifiering:

Well Gold
NollCO2
Miljöbyggnad Guld

Storlek (BTA):

20 049

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

LCA-Modul för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Bilder: Granitor Properties

Fyrtornet – ett pionjärprojekt i trä och hållbarhet

Fyrtornet är en del av Embassy of Sharing – ett hållbart stadsutvecklingsprojekt i Hyllie som vill visa vägen för framtidens livsmiljöer. Kvarteret utvecklas av Granitor Properties med ambitionen att ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska integreras i varje aspekt av byggandet, förvaltningen och användandet.

Med sina 11 våningar och stomme i trä är Fyrtornet Sveriges högsta kontorshus byggt i trä, och ett av de första i sitt slag i Sverige. Projektet är en milstolpe både tekniskt och klimatmässigt.

Byggnaden är certifierad enligt Miljöbyggnad Guld och kombinerar en rad hållbara tekniker och material. Klimatpåverkan har minskats genom klimatreducerad betong i grundläggningen, återbruk av fasadelement till teknikutrymmen och innovativa materialval – som reglar av återvunnen papp i innerväggar, vilket sparar upp till 4 kg CO₂ per kvadratmeter.

Ett centralt inslag i Fyrtornets energilösning är kopplingen till ett geoenergisystem med över 100 borrhål. Systemet möjliggör lokal energiproduktion och lagring samt effektiv delning av värme och kyla mellan byggnader i kvarteret. Tillsammans med integrerade solceller i fasaden minskar det byggnadens klimatpåverkan över tid och avlastar det externa elnätet.

Hållbarheten sträcker sig också till funktion och användning. Planlösningarna är flexibla och främjar långsiktig användning. Inglasade terrasser fungerar som vinterträdgårdar med naturlig ventilation och bidrar till både mikroklimat och vistelsekvalitet. På taket finns gemensam takterrass, orangeri och mötesrum – en resurs som delas av hyresgästerna.

Fyrtornet är ett exempel på hur vi kan gå från teori till praktik i klimatomställningen, samtidigt som vi skapar arbetsmiljöer som främjar hälsa, gemenskap och innovation. En mobilitetspool, gemensamma ytor och digital delningsplattform främjar cirkulärt nyttjande av resurser och stärker delningsekonomin i vardagen.

Fyrtornet visar att det går att kombinera arkitektonisk kvalitet, teknisk innovation och hållbarhetsambitioner i ett och samma projekt – även i stor skala. Det är en naturlig fortsättning på Malmös tradition av att ligga i framkant inom stadsutveckling, och samtidigt en konkret pusselbit i stadens och regionens klimatomställning.

Lärdomar från projektet

Samarbete mellan beställare och entreprenörer

En av de viktigaste lärdomarna är hur mycket kraft det finns i ett gott samarbete. För att hantera den tekniska komplexiteten i ett projekt som Fyrtornet har det varit avgörande med en tät dialog mellan beställare och entreprenörer – från tidigt skede till färdig byggnad. Många lösningar har arbetats fram löpande tillsammans, vilket har gett oss både ett bättre resultat och ett mer flexibelt arbetssätt.

Stomstabilisering av hög träbyggnad

Att bygga ett elvavåningshus i trä ställer höga krav på både konstruktion och samordning. Just stomstabilisering har varit en central fråga där samarbetet mellan beställare och entreprenör spelat en avgörande roll. Även bjälklagsuppbyggnaden i kombination med KL-trä har krävt en noggrann planering.

Installationssamordning mellan installationer och trästomme

Installationssamordningen har varit en annan nyckelfråga – att integrera tekniska system i en trästomme på ett effektivt sätt är inte helt enkelt. Genom noggrann projektering och god samverkan har vi lyckats få in installationsstråk längs med balkarna vid byggnadens kärna, vilket gjort det möjligt att hålla nere bjälklagshöjderna. Det gynnar både klimatet och ekonomin.

Fukthantering vid stora träbyggnadsprojekt

Fukthantering är alltid viktigt i träbyggnader – och när man dessutom bygger Sveriges högsta kontorshus i trä, utan väderskydd, ställs kraven extra högt. Vi valde en etappvis stomresning, där varje bjälklag plastades in direkt efter montage, och alla skarvar tejpades noggrant. Regelbundna fuktronder hölls genom hela byggtiden, där både beställare och entreprenör deltog. Genom snabba åtgärder och ett gemensamt ansvar lyckades vi förvandla en risk till en styrka i projektet.

Prioriteringslista för klimatförbättring

Vi hade ingen formell lista – men drivkraften att göra rätt genomsyrade allt vi gjorde. Trästommen var en självklar prioritering, och vi lyckades hela vägen – till och med hisschakt och trapphus är byggda i trä. Det satte tonen för hela projektet. Trästommen i sig väckte också tankar kring återbruk, och det blev ett naturligt nästa steg. Vi har återbrukat material i både inredning och konstruktion – allt från golv i återbrukat klinker till väggar i fläktrummet på taket.

Energilösningen har också varit en stor och viktig fråga – med både solceller integrerade i fasaden och ett omfattande geoenergisystem som möjliggör lokal energilagring och delning.

Skapa gemensamma mål ur hållbarhetsperspektivet

Gemensamma mål är grunden i ett projekt som detta. Vi satte dem tidigt, och la stor vikt vid att alla – oavsett roll – skulle känna sig delaktiga. Workshops och gemensamma aktiviteter skapade förståelse, engagemang och stolthet. Återbruk blev ett konkret exempel: När alla på plats förstod varför det var viktigt, så blev det också självklart att ta tillvara på spillmaterial och tänka cirkulärt. En stol byggd av överblivna reglar säger mer än tusen ord – och inspirerar fler att göra samma sak.

Hinder som vi stött på

Att bygga högt i trä kräver särskild kompetens, och vi fick bland annat hämta stöd från expertis i Österrike för att hitta rätt lösningar för stomstabiliteten. Projektet startade dessutom under en utmanande tid – med pandemi och osäkerhet kopplad till kriget i Ukraina. Det påverkade förstås förutsättningarna, men har samtidigt stärkt vårt fokus på social hållbarhet. I sådana tider blir det extra tydligt hur viktiga våra gemensamma värden är.

En annan konkret utmaning har varit byggnadens lutande fasader – vackra, men tekniskt svåra, särskilt när det gäller avvattning. Det krävde både kreativitet och noggrannhet.

Dialogen med Malmö stad har varit viktig, både kring utformning och klimatinsatser. Här lyckades vi tillsammans hitta lösningar där funktionella behov kunde vävas in i arkitekturen på ett sätt som förstärker helheten. Samarbetet med Malmö stadsbibliotek – som flyttar in i kvarteret med sin Hylliefilial “KulturHyllan” – är ett bra exempel. De tog till sig idén om återbruk hela vägen, och har möblerat sina lokaler med återbrukade möbler från start

Storlek (BTA):

8 125

LCA-Modul för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Certifiering:

Miljöbyggnad Guld

Ytenhet för BTA:

Ljus BTA

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Bilder: Siegel

Mariastugan, beläget söder om Malmö i Höllviken, är inte bara ett flerbostadshus – det är en klimatsmart oas

Varje detalj har utformats för att minska koldioxidutsläppen, från den specialtillverkade Eco-betongstommen som ger 40 % lägre utsläpp till fasaden klädd i ek, inspirerad av Josef Franks möbler och traktens trävillor. Genom att balansera klimatmål med hög bostadskvalitet har Mariastugan inte bara skapat ett klimatneutralt hem utan också en arkitektonisk pärla.

Vi fick testa nya och okända material och vara med att utveckla ett eget fasadsystem.

Trapphus, fönster, tak och utomhuskonstruktioner är huvudsakligen byggt i hållbart trä, från KL-, lim- och massivträ till isolering av cellulosa. För att uppfylla våra höga ambitioner var vi tvungna att vara innovativa och utveckla ett eget fasadsystem. Det resulterade i att vi blev pionjärer genom att bygga det första flerbostadshuset med Ecobetong i steg 3 och den första Ekfasaden som klarade RiSe brandtest.

Lärdomar från projektet

Det var spännande att beräkna projektet i detalj och lära sig om samtliga material och inte bara fokusera på stommen. Om man använder en betongstomme verkar det också vara en nödvändighet att beakta samtliga övriga materialval med tanke på klimat för att kunna klara kraven. 

Hinder på vägen

De omfattande beräkningarna krävde mycket tid och ansträngning för att förstå och identifiera de åtgärder som krävdes för att nå vårt ambitiösa målgränsvärde. Delvis saknades det nödvändiga underlag för att enkelt beräkna materialegenskaperna (EPD-värden), och information om klimatpåverkan från byggplatsinstallationer var svår att få tag på.

Vi stod inför utmaningen med ett begränsat materialutbud på marknaden, vilket drev oss att utforska och testa nya och okända material. Trots dessa hinder fortsatte vi vår strävan att vara banbrytande och bygga med högsta ambitioner inom hållbarhet och innovation.

Projektskede vid beräkning:

Slutbesked

LCA-Modul för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Storlek (BTA):

4 295

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Bilder: MKB Fastighets AB

MKB har färdigställt sitt mest klimatmässigt hållbara projekt hittills – Rapsen på Limhamn

Med en stomme av korslimmat trä och starkt fokus på återbruk har nybygget den lägsta klimatpåverkan per kvadratmeter av alla MKBs projekt.

För första gången har MKB byggt ett hus med en stomme i korslimmat trä vilket ger låg klimatpåverkan.

Att använda återbrukat material för att ytterligare minska klimatavtrycken har varit ett genomgående fokus för hela projektet. Bland annat består en del av fasaden av tegel från den uttjänta förskola som stod på platsen tidigare. Dessutom har plattan från förskolan krossats och använts som utfyllnad i marken.

De 12 lägenheterna i Rapsen har varit eftertraktade, med upp till 300 intressenter per bostad. Dessutom får kunderna i det närliggande MKB-huset nu tillgång till en betydligt bättre innergård samt nya mobilitetstjänster.

Främsta lärdomarna i projektet

Storlek (BTA):

867

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

LCA-moduler för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Källare:

Nej

Bilder: Skandia Fastigheter

Sävjas trähus – med återbruk och solceller mot NollCO2

Vårt bostadshus i Sävja utanför Uppsala stod färdigt 2025 och är certifierat enligt SGBC:s NollCO2 – en av de mest ambitiösa miljöcertifieringarna på marknaden. Projektet har hjälpt oss att flytta fram positionerna och alla inblandade har fått lära sig om klimatavtryck på en helt ny nivå.

Till skillnad från andra certifieringar kräver NollCO2 att byggnadens totala klimatpåverkan ska reduceras och klimatbalanseras till netto noll under hela livscykeln: från materialtillverkning och transport till användning och – långt fram i tiden – slutlig demontering.

Framgångsfaktorer

De viktigaste åtgärderna för minskad klimatpåverkan har varit att bygga i trä, att använda återbrukade fönster i hela byggnaden samt att installera solceller på taket för egen produktion av el. Certifieringen har inte bara påverkat materialvalen, utan också hur vi arbetar. Entreprenörerna har varit engagerade, samtidigt som processen har krävt mer tid, fler detaljerade krav och ny typ av uppföljning – utmaningar som har krävt ett annat sätt att tänka och planera jämfört med ett traditionellt projekt.

Vi har bland annat lärt oss hur vi kan kravställa tydligare när det gäller CO2-nivåer, till exempel genom att sätta klimatgränsvärden på specifika byggdelar såsom stommen. Ytterligare en lärdom är att det är oerhört viktigt att få med alla på tåget i tidigt skede, redan när man handlar upp konsulter och entreprenörer. Alla val som kan göras tidigt underlättar dessutom arbetet längre fram i byggprocessen. En annan viktig lärdom rör återbruk. Fönstren till Sävja-projektet hittades i god tid innan byggstart, men krävde att vi då löste frågor om förvaring, garantier och ansvar.

Arbetet har varit komplext, men vi har också visat att det går – och att det kan bli riktigt bra. Vi har fått många värdefulla erfarenheter som vi kommer att ha nytta av i vårt fortsatta arbete för minskad klimatpåverkan och ökad cirkularitet.

Projektskede vid beräkning:

Bygghandling

Certifiering:

Miljöbyggnad 3.2 (Silver)
NollCO2 1.0

Storlek BTA:

3 498

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Beräkningsmetod:

Metod för NollCO2 1.0

Bilder: White arkitekter

Beräkningsmetod:

BBR29

Ytenhet för beräkning:

BTA

LCA-moduler i beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Källare:

Nej

Certifiering:

Svanen

Bilder: Malmö stad Stadsfastigheter

Ett viktigt steg i stadens arbete för mer hållbart samhällsbyggande

Brages förskola i Hyllie är ett pilotprojekt för Malmö Stadsfastigheter med tydligt fokus på minskad klimatpåverkan genom hela byggprocessen. Förskolan rymmer 160 barn fördelade på åtta avdelningar och är ett viktigt steg i stadens arbete för mer hållbart samhällsbyggande.

Byggnaden har uppförts med trästomme där väggar och bjälklag har utförs i korslimmat trä (KL-trä), kompletterat med limträ. Valet av stomme och övriga material har gjorts med särskild hänsyn till klimatavtryck och resurseffektivitet. Fasaderna är klädda i skiffer, ett material med lång livslängd, lågt klimatavtryck och hög arkitektonisk kvalitet.

Taket har en förskjuten nock som maximerar den södervända takytan och skapar goda förutsättningar för solceller. Byggnadens volym, lekfulla fönstersättning och taklandskap goda ljusförhållanden och en stimulerande miljö för verksamheten.

Lärdomarna från projektet

Storlek (BTA):

2 670

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

LCA-moduler i beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Beräkningsmetod:

Boverket (2022) plus byggdel 7 och 8 (BTA)

Bilder: Ikano Bostad

Bostadsrättsföreningen Fröa – två kvarter med totalt 38 radhus

Husen är vackra med rena linjer, tydliga entréer, och har modern framtoning med fasadmaterial av trä och återbrukat tegel, och med medvetna material- och produktval i alla delar av byggnaderna tillsammans med låga utsläpp från transporter klarar Fröa målgränsvärdet med god marginal. Stor andel inbundet kol i byggnadernas träkonstruktion, tillförd biokol i planteringsytor, tillsammans med energieffektivt uppvärmningssystem ger förutsättningar för ett klimatneutralt projekt. Solceller försörjer hela föreningen med energi för uppvärmning och varmvatten från bergvärme.

Gröna gårdar med många mötesplatser för umgänge och trygghet kännetecknar projektet. Omsorgsfullt valda växter som är till glädje för både människor och insekter. De egna små tomterna har inramning av gröna häckar, uteplats med trätrall av kärnfuru, gräsmatta, odlingslåda, och regnvattenstunna för bevattning.

Utmärkande för projektet

Lågt klimatavtryck genom aktiva val av metoder, material och produkter.

Lågt U-medel och uppfyllt VFT enligt Feby Silver.

Hög energiprestanda och lågt primärenergital.

Utmaningar 

SBK behöver ökad förståelse för förutsättningar att uppnå klimatneutralt projekt.

Stor arbetsinsats i tidigt skede för utredning av teknikval och säkerställa konstruktionsdetaljer.

Kravställning enligt LFM30 är okänt för marknadens aktörer.

Lärdomar

Materialval vid byggnadens gestaltning har stor påverkan för att uppnå målgränsvärdet.

Byggnaders form och sammansättning påverkar möjligheten till energieffektivisering.

Tidig dialog, samverkan och ökad förståelse från SBK är en förutsättning för att uppnå klimatneutralt projekt.

Storlek (BTA):

4 921

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Bilder: Malmö kommun parkering

Projektskede vid beräkning:

Färdigställt

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Storlek (BTA):

9 568

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Bilder: Malmö kommun parkering

LCA-Modul för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Projektskede vid beräkning:

Färdigställt

Storlek (BTA):

12230 kvm

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

Bilder: Malmö kommun parkering

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Storlek (BTA):

19 168

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget

LCA-Modul för beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Bilder: E:ON

Storlek:

500m DN500 Ledning

Byggskede:

Färdigställt

Bilder: Skanska

Klippängen – ett modernt småhusområde i Hjälrup Västerstad där hållbarhet, trygghet och livskvalitet i centrum

Här bygger Skanska Svanenmärkta radhus med trästomme, solceller och klimatförbättrad betong. Projektet är en del av LFM30:s klimatlöfte och visar hur framtidens bostäder kan förena miljöansvar med hög boendekvalitet.

Klippängen är utformat för att passa familjer i alla skeden av livet. Med närhet till skolor, parker och kollektivtrafik skapas en trygg och barnvänlig miljö. Gång- och cykelvägar binder samman området med Hjälrup station – därifrån når du Lund på 6 minuter och Malmö på 10. Här bor du med småstadens lugn och storstadens möjligheter inom räckhåll.

Alla hus i Klippängen byggs med trästomme och solceller som standard. Den betong som används är klimatförbättrad, och taken är optimerade för maximal energiproduktion. Genom smarta materialval och energieffektiv teknik skapas bostäder som på sikt når netto noll klimatpåverkan – utan att kompromissa med komfort eller estetik.

Klippängen har fungerat som en språngbräda för innovation inom klimatsmart byggande. Genom nära samverkan mellan projektutvecklare, konstruktörer och klimatstrateger har varje detalj optimerats – från energieffektiva fönster till minimerat byggavfall. Projektet visar att det går att bygga hållbart, kostnadseffektivt och attraktivt – samtidigt.

Att bo i Klippängen innebär inte bara ett klimatsmart val – det är också ett ekonomiskt klokt beslut. Med solceller, energieffektiva lösningar och individuell mätning av el och varmvatten får du låga driftkostnader och ett hem som är anpassat för framtiden. Trädgården blir ett extra rum med plats för odling, lek och återhämtning.

Minimerad klimatpåverkan under byggskedet

Vi bygger bostäderna i Klippängen med beprövad teknik och alla materialval är noga genomtänka för att minska utsläppen så mycket som det bara är möjligt. En viktig del för att minska klimatpåverkan är att stommen tillverkas av trä istället för betong då trä belastar klimatet mindre än betong. Den betong vi fortfarande behöver i produktionen, i grundplattan till exempel, är en betong där vi har ersatt en del av cementen med slagg vilket ger betydligt lägre klimatpåverkan. Rätt byggteknik och bra materialval innebär även att hemmen är mycket energieffektiva.

Förnybar energi

I dag går det inte bygga hus med noll koldioxidutsläpp. Det betyder att vi behöver producera ett överskott av förnybar energi för att kompensera utsläppen. Därför har vi optimerat takytan på husen i Klippängen för att kunna utrusta dem med så många solceller som behövs. Vi har även minskat klimatpåverkan ytterligare genom att ersätta takpannorna med ett papptak. Det innebär att du som flyttar in här både får en låg driftkostnad och bidrar till en stor klimatnytta.

Vår målsättning är att med ny teknik och ökad kunskap steg för steg korta ner tiden det tar att kompensera för utsläppen under byggnationen. Tillsammans med våra leverantörer och med dig tar vi stora kliv framåt mot en hållbar framtid.

Under byggnationen

• Effektiva transporter
• Klimatförbättrad betong
• Noll avfall till deponi från bygget

Klimatklokt liv

• Verkstad med låneverktyg
• Miljörum för källsortering
• Närhet till bra kommunikationer
• Individuell mätning av elförbrukning
• Individuell mätning av varmvatten

Beräkningsmetod:

Boverket (2022) plus byggdel 7 och 8 (BTA)

Ytenhet för beräkning:

BTA

LCA-moduler i beräkning:

A1, A2, A3, A4 och A5

Källare:

Nej

Bilder: PEAB Bostad

En del av det gröna Husie

Peab bygger 22 stycken radhus i BRF-form i Husie i Malmö kommun. Husie kallas av många för den gröna stadsdelen eftersom den har väldigt gott om grönområden och jordbruksmark i förhållande till resten av Malmö.

Här bor man mitt i naturen samtidigt som man har nära till det mesta som t ex välrenommerade för- och grundskolor, mataffärer och närservice, goda kommunikationer och motorvägen. På denna vackra plats låg fram till 1976 en av Europas största handelsträdgårdar som drevs av familjen Gyllin.

Här blomstrade affärerna och periodvis fanns det över 300 anställda som levererade rosor, pioner, tulpaner, nejlikor och grönsaker. Förutom ett högt satt mål gällande klimatet så står även barnperspektivet i centrum för detta nya område. Smitvägar mellan husen binder samman de olika radhuslängorna så att en riktig bya-gemenskap har möjlighet att växa fram. En gemensam lekplats förenar grannarna centralt i området.

Utmärkande för projektet:

Projektet gjorde i tidigt skede översiktliga klimatkalkyler för att utvärdera konstruktions- och materialval. Optimering skedde sedan i förhållande till arbetsmiljö och kostnad. Detta resulterade i att husen kommer att utföras med:

• Biobränt tegel och träpanel
• Papptak som förses med solceller
• Trästomme med träbjälklag
• Koldioxidförbättrad betong i bottenplattan
• HVO-bränsle för materialtransporter
• Optimering av fönsteryta för att minska energiförluster men ändå klara dagsljuskrav
• Plantering av träd och buskar med höga kolvärden

Utmaningar under projektet:

Bygglovshantering som dragit ut på tiden samt ökade material- och byggherrekostnader.

Lärdomar från projektet:

Viktigt att ha med sig när man arbetar med klimat är att man tidigt studerar byggrättens förutsättningar och vilken stomme man vill arbeta med. Då stommen har så stor del av byggnaders klimatavtryck är det viktigt att man hittar rätt principer tidigt att arbeta med.

Storlek (BTA):

6 535

Byggskede:

Projektering (Systemhandling)

Beräkningsmetod:

LFM30 Metod för klimatbudget (Ljus BTA)

Ytenhet för beräkning:

Ljus BTA

Bilder: VA Syd

Arbetsområdets storlek:

55 255 m2

Längd på ledningsgrav:

ca 1 300 m

Byggskede:

Genomförande (entreprenad)

Beräkningsmetod:

Skanskas klimatkalkyl

Bilder: OBOS

Ett bostadshus i jordnära kulörer

Rosenspirea omfattar 31st radhus med äganderätt i 2 plan och ligger i Tygelsjö som är Malmös sydligaste by. OBOS har byggt mycket i området med stort fokus på variation och gemenskap. Husen är putsade i jordnära kulörer, två olika nyanser av grönt och en varmgrå, samt silvriga fönster.

Bostäderna som är på 128kvm har genomgående ett fantastiskt ljusinsläpp och på nedervåningen finns gott om plats att umgås i det öppna köket och vardagsrummet. Alla bostäderna får en lättskött grästäppa och en 24kvm stor uteplats.

Varje bostad har ett stort eget förråd och på området finns det även ett gemensamt där grannarna kan dela på redskap så som t.ex. gräsklippare och häcksax, vilket är bra både för plånboken och för klimatet.

Utmärkande för Rosenspirea

Husen har en trästomme och byggs som planelement i vår fabrik i Myresjö. Eftersom husdelarna byggs inomhus i ett bra klimat med väl inarbetade rutiner är materialspillet minimalt. Leverantörskedjorna är väl upparbetade och omfattar även hämtning av spill i samband med leverans för återvinning och återbruk. Utöver detta används klimatkompenserad betong i grunderna och utvändiga betongplattor har ersatts med grus. vid entréerna.

Lärdomar från projektet

I Rosenspirea så används klimatkompenserad betong i grunden. Det pågår även ett arbete med att börja optimera våra grunder. Det finns möjlighet att minska mängden betong i grunden genom att göra mer noggranna beräkningar i varje projekt. Stor påverkan är även de invändiga ytskikten och det gör stor skillnad att se över valet av material och fabrikat.

Hinder på vägen

Vi kan inte få fram ett värmeförlusttal i och med valet att ha frånluftsvärmepump. Samtidigt finns det ingen möjlighet till fjärrvärme. En central anläggning med t.ex. bergvärme få stora förluster på vägen eftersom avstånden blir relativt långa i ett småhusprojekt. Vi har därför valt att använda frånluftsvärmepump men addera tilluftsmodul samt lågtempererade radiatorer för att minska effekttopparna.

Storlek (BTA):

4 528

Entreprenadform

Totalentreprenad

Arktiektbyrå

Egenritat