149 av 190 medlemmar deltog i årets klimatredovisning.
Flera tydliga trender framträder:
Klimatberäkningar har gått från pilotprojekt till att bli en integrerad del av beslutsprocessen.
Energiomställningen tar fart med elektrifiering och fossilfria värmesystem.
Materialval blir en konkurrensfråga, där trycket på klimatprestanda driver innovation.
Återbruk används i fler projekt men behöver tydligare ansvar och strukturer.
Totalt rapporterades 78 projekt inom nyproduktion, ROT och anläggning – varav 13 når under LFM30:s målgränsvärden för nyproduktionsprojekt. Pilotprojekten fungerar som viktiga testbäddar, där nya metoder och material kan skalas upp i större portföljer.
Dessa är avgörande som lärande exempel och visar vad som är möjligt, men de räcker inte för att möta klimatmålen i tid. Årets projektgrafer för flerbostadshus illustrerar detta tydligt: medan enstaka pilotprojekt når höga klimatambitioner ligger den samlade portföljen fortfarande långt ifrån målnivåerna.
För att uppnå verklig systemförändring behöver branschen ta steget från pilot till portfölj. Det innebär att klimatåtgärder inte enbart genomförs i utvalda projekt, utan att de integreras i hela verksamheten: i styrning, upphandling, kompetensförsörjning och investeringsstrategier.
Trots framstegen framträder hinder som:
Många aktörer uppger fortfarande att klimatkrav saknas från beställare i projekt.
Klimatengagemanget sker ofta på frivillig grund snarare än som svar på styrande incitament från regelverk.
Många lösningar finns redan men används inte fullt ut, ofta för att klimatmålen inte operationaliseras i upphandling och genomförande.
Det gör att takten skiljer sig åt mellan aktörer – några ligger långt framme, medan andra precis har påbörjat sin resa.
En majoritet av aktörerna bedömer att de har förutsättningar att genomföra åtgärder som ligger i linje med klimatmålet till 2030. Konsulter, byggherrar och materialleverantörer ligger särskilt högt i framtidstro.