Metod för klimatbudget: Beräkningsanvisning (2026:1) är ett styrande dokument som beskriver hur klimatberäkningar ska genomföras för bygg-, anläggnings- och ROT-projekt inom ramen för LFM30:s Klimatlöfte.
Dokumentet ersätter Metod för Klimatbudget 1.7 som kravnivå för beräkning enligt Klimatlöftet och samlar systemgränser, datakrav och målgränsvärden i en gemensam standard. Syftet är att skapa en enhetlig, transparent och jämförbar metod för att mäta, följa upp och minska klimatpåverkan i projekt fram till 2030.
LFM30:s Beräkningsanvisning bygger på Metod för Klimatbudget – den gemensamma beräkningsmetod som har utvecklats inom LFM30 sedan 2020. Dokumentet beskriver metodens sex steg och visar hur beställare och kommuner kan formulera krav på klimatberäkning enligt LFM30:s Beräkningsanvisning.

LFM30:s anvisningar för beräkning av anläggningsprojekt är en del av dokumentet LFM30 Beräkningsanvisningar. Aktivitetslistan hittar du som bilaga i dokumentet, men en excelversion finns tillgänglig här:
Ytterligare hjälpmedel för den ambitiösa aktören
För er som vill ligga steget före i er klimatberäkning och arbeta mer omfattande med er klimatkalkyl än vad som specificeras i beräkningsanvisningarna hänvisar vi till LFM30 Metod för Klimatbudget: Fördjupad Beräkningsanvisning (publiceras våren 2026).
Dokumentet har tagits fram inom tidigare AG3 (ligger nu under omställningsområdet Klimatsmart Byggnation) och fungerar som ett stöd för aktörer som vill gå ännu längre i sitt klimatberäkningsarbete.
LFM30:s Beräkningsanvisning är ett styrande dokument som anger de kravnivåer som LFM30:s medlemmar, enligt Klimatlöftet, ska uppfylla och ställa krav på i sina projekt.
Aktörer som vill arbeta mer fördjupat än kravnivån hänvisas till särskilda fördjupningsdokument inom området. Inom kort publiceras även Fördjupad Beräkningsanvisning – Huvuddokumentet, utvecklad inom Arbetsgrupp 3.
LFM30:s Beräkningsanvisning är ett styrande dokument som beskriver hur klimatpåverkan från bygg-, anläggnings- och ROT-projekt ska beräknas enligt LFM30:s metod. Dokumentet utgör LFM30:s standard för klimatberäkning, förbättring, jämförelse mot målgränsvärden och uppföljning av projekt.
För medlemmar i LFM30 är beräkningsanvisningen normerande och ska användas i projekt som omfattas av klimatlöftet. Den kan även användas av andra aktörer, till exempel kommuner eller upphandlande organisationer, som vill ställa klimatkrav i projekt eller skapa jämförbara klimatberäkningar.
Beräkningsanvisningen omfattar klimatberäkning av:
Nyproduktion
Anläggningsprojekt
ROT-projekt (renovering, ombyggnad och tillbyggnad)
För varje projekttyp finns specifika systemgränser och krav för hur klimatpåverkan ska beräknas och redovisas.
Klimatberäkningen omfattar projektets klimatbelastning från:
Byggnadens byggskede (A1–A5)
Anläggningens byggskede (A1–A5)
Byggnadens drift (B6), beräknad över 50 år
Den totala klimatbelastningen beräknas genom att summera dessa delar.
A1-A5 inkluderar materialproduktion, transporter och byggprocessen.
Ett målgränsvärde är ett maxvärde för hur stor klimatpåverkan ett projekt får ha. Målgränsvärdena anger den nivå som projekt ska understiga för att anses uppfylla LFM30:s klimatkrav. För nyproduktion finns målgränsvärden för olika byggnadstyper som ska uppnås senast år 2030.
Beställare kan hänvisa till LFM30:s Beräkningsanvisning i upphandlingar och administrativa föreskrifter. Krav kan till exempel avse systemgränser, datakvalitet, täckningsgrad, klimatkalkyler och jämförelse mot målgränsvärden.
Medlemmar i LFM30 ska årligen rapportera klimatdata från projekt i sin testbädd inom ramen för LFM30:s klimatredovisning. Rapporteringen omfattar projektens klimatpåverkan och visar organisationens utveckling mot klimatmålen.
Återbetalning innebär att kvarvarande klimatbelastning i projekt på sikt ska balanseras. På grund av pågående utveckling inom EU:s regelverk fastställer LFM30 under 2026 inga egna bindande kravnivåer för återbetalning. Medlemmar kan dock redovisa balanserande åtgärder i sin klimatredovisning.