Vägen mot 2035, steg för steg
LFM30 startar
I dag är vi över 180 medlemmar från hela byggkedjan
Utgångsläget
Basåret som minskningen mäts mot.
Halvvägs
Halvvägs mot målgränsvärdena och minst ett pilotprojekt fysiskt byggstartat (byggherrar).
Nå målen
Alla projekt med byggstart från 2030 ska vara under föreningens målgränsvärden.
Vad händer sen?
Vi fortsätter minska efter 2030. Vad målet för 2035 ska innebära i praktiken är ännu inte beslutat.
Tre saker du lovar som medlem
Åtagandena gäller alla medlemmar, oavsett roll i värdekedjan. Löftet omfattar hela organisationen – egen verksamhet, projekt, fastigheter, produkter och tjänster – och räknas i ett livscykelperspektiv.
1
Minska
Vi verkar för målen 2030 och 2035 i vår testbädd och minskar vår totala klimatpåverkan kraftigt.
2
Delta
Vi arbetar med föreningens strategiska områden och deltar i det gemensamma arbetet med andra medlemmar.
2
Redovisa
Vi mäter, följer upp och berättar öppet om vår förflyttning – internt och i LFM30:s årliga redovisningsenkät.
Vad är en testbädd?
Testbädden är den geografi där du gör ditt klimatlöfte. De flesta medlemmar har Malmö som testbädd. Sedan 2022 kan organisationer med huvudverksamhet på andra orter också gå med och välja sin testbädd själva.
Kontaktperson
Klimatlöftet (2025)
Ny version är under bearbetning.
Klimatlöftet (2025) innehåller gammal information, bland annat om hur LFM30:s förening är uppbyggd. Under 2026 skedde en omorganisering och nu har vi tre omställningsområden istället för nio arbetsgrupper.
BYGGHERRAR, BESTÄLLARE OCH FASTIGHETSÄGARE
Den som beställer har ett särskilt ansvar
Utöver de tre åtagandena har byggherrar, beställare och fastighetsägare ett särskilt ansvar enligt klimatlöftet.
1
Räkna på alla projekt
Beräkna, redovisa och följ upp alla projekt i testbädden enligt LFM30:s Metod för klimatbudget. För ROT gäller det projekt över 5 miljoner kronor.
2
Starta ett pilotprojekt
Senast 2025 ha fysiskt byggstartat minst ett skarpt pilotprojekt som understiger målgränsvärdena, där sådana finns, och klimatbalanseras enligt återbetalningsplanen. Det kan vara nybyggnad, ROT eller anläggning.
3
Halvvägs 2025
Projekten i testbädden ska 2025 ha kommit halvvägs mot målgränsvärdena för 2030, jämfört med den egna snittportföljen 2020.
4
Byggstart från 2030
Projekt med fysisk byggstart från och med 2030 ska understiga målgränsvärdena och klimatbalanseras.
5
Fortsätt minska efter 2030
Minskningen fortsätter efter 2030. Från 2035 ska alla projekt i testbädden ha större upptag och avskiljning än utsläpp.
Hur det ska tillämpas är ännu inte beslutat, besked kommer under 2027.
6
Minska i förvaltningen
Minska klimatpåverkan från drift och förvaltning och klimatbalansera resterande utsläpp. LFM30 rekommenderar Klimatstegen (KKPI), med målet att i genomsnitt nå klimatoptimal nivå senast 2030.
Hur långt ner ska projektet?
Välj byggnadstyp och se LFM30:s målgränsvärde för 2030, nivån halvvägs dit för 2025 och referensvärdet för 2020.
För övriga byggnadstyper, till exempel skolor och idrottshallar, finns inget gemensamt värde. De räknas mot ett eget utgångsläge och ska minska 40–50 %.
kg CO₂e/m² BTA, modul A1–A5. Referensvärdet för 2020 kan användas om ett eget utgångsläge saknas. Nivån för 2025 är mittpunkten mellan 2020 och 2030 (”halvvägs” enligt klimatlöftet), uträknad från tabellen. Målgränsvärdena är en miniminivå. Källa: LFM30:s Beräkningsanvisningar 2026:2, tabell 6.
Varje år redovisar vi vår förflyttning
Alla medlemmar svarar på den årliga redovisningsenkäten. Resultatet presenterar vi i en rapport och på Resultatkonferensen. Redovisningen är obligatorisk.
Egen handlingsplan
Hur väl er plan linjerar med LFM30:s färdplan.
Lokal förflyttning
Andel klimatberäknade projekt, produkter och fastigheter – och hur mycket ni har minskat.
Arbetssätt
Vilka nya arbetssätt ni har infört i den egna organisationen.
Scope 1–3
Frivilligt. Ni behöver inte särredovisa testbädden på företagsnivå.
Om ni inte når ett delmål
Vi utesluter inga medlemmar för att de inte nått alla delmål. Vi ber er förklara varför i redovisningen. Den som inte redovisar alls flera år i rad kan däremot uteslutas.
Ingen certifiering
Siffrorna är medlemmarnas egna deklarerade värden och kontrolleras inte av föreningen. Från 2025 visar vi bolagsnamnet för varje redovisat projekt.
Tre omställningsområden bär arbetet
Så arbetar vi tillsammans: I omställningsområdena delar medlemmarna erfarenheter och tar fram metoder som gör löftet möjligt att hålla.
Klimatnytta i affären
Hur skapar vi affärer, styrning och finansiering som driver klimatomställningen?
Området fokuserar på de ekonomiska och affärsmässiga förutsättningarna för minskad klimatpåverkan. Här arbetar vi bland annat med affärsmodeller, upphandling, incitament, finansiering och hur klimatnytta kan kopplas till fastighetsvärden och investeringar.
Affärsmodeller
Finansiering
Upphandling
Incitament
Fastighetsvärden
Klimatsmart byggnation
Hur minskar vi klimatpåverkan i det vi bygger – och hur vi bygger?
Området fokuserar på material, arkitektur och processer i bygg- och anläggningsprojekt, med särskilt fokus på livscykelskede A1–A5. Arbetet omfattar bland annat klimatberäkningar, materialval, återbruk, byggarbetsplats, masshantering och resurseffektiva processer i nyproduktion, ROT och anläggning.
Material
LCA A1-A5
Återbruk
Byggprocess
ROT och anläggning
Klimatoptimerad förvaltning
Hur bevarar och stärker vi klimatnyttan i det som redan är byggt?
Området fokuserar på det långsiktiga klimatvärdet i befintliga byggnader och på livscykelskede B–D. Här ryms energi- och driftoptimering, underhåll och renovering, återbruk, avfall och cirkulära materialflöden – men också hur erfarenheter från förvaltningen kan tas vidare till framtida projekt.
LCA B-D
Energi och drift
Underhåll
Avfallshantering