Inrapporterade projekt 2025
Grafen visar 54 projekt. Av de 31 som har ett målgränsvärde klarar 9 redan LFM30:s nivå för 2030.
Klicka på projektet för att visa detaljer.
*Asterisk vid bokstaven = inrapporterad 2024, ej uppdaterad under 2025 (siffror är från projekt som inte slutfördes föregående år).
LFM30 saknar målgränsvärde för ”Övriga” byggnader: skolor, förskolor, idrottshallar, specialbostäder och lokaler, m.m.
Projekt över 375 kg CO₂e/m² BTA visas i fältet ovanför den streckade linjen.
Vill du veta mer?
I resultatrapporten kan du läsa mer om de inrapporterade projekten och se fler grafer som visar hur branschen förflyttat sig under 2025.
Där får du också en samlad bild av medlemmarnas klimatarbete och viktigaste lärdomar – från klimatberäkningar och klimatkrav till återbruk, materialval och nästa steg mot 2030.
Resultatkonferens 2026
– från klimatpiloter till bredare omställning
Hur långt har bygg- och fastighetssektorn kommit i klimatomställningen – och vad krävs för att öka takten fram till 2030? Det stod i centrum när LFM30 samlade medlemmar, forskare och representanter från olika delar av värdekedjan till årets resultatkonferens.
Konferensen tog avstamp i LFM30 klimatredovisning för 2025. Resultaten visar en nedåtgående trend i klimatpåverkan för flera typer av nyproduktionsprojekt, samtidigt som skillnaderna mellan projekt och aktörer fortfarande är stora.
En återkommande fråga under förmiddagen var hur branschen går från enskilda pilotprojekt till ett mer systematiskt klimatarbete. Klimatberäkningar och klimatkrav har fått större genomslag, men behöver i högre grad följas genom hela projektprocessen och bli en del av ordinarie beslut, upphandlingar och arbetssätt.
Forskaren Ida Karlsson från Chalmers lyfte bland annat betydelsen av tidiga vägval, uppföljning av klimatkrav och bättre ekonomiska incitament. Hon pekade också på behovet av att skala upp metoder som redan visat sig fungera.
I panelsamtalet diskuterades vad olika delar av värdekedjan behöver bidra med framåt. Lotten Lundqvist från White Arkitekter betonade konsultledets roll i tidiga skeden, medan Jenny Holmquist från MKB lyfte beställarnas möjlighet att driva efterfrågan genom tydliga klimatkrav. Andreas Holmgren från Treano pekade på den stora potential som fortfarande finns inom ROT-projekt.
Konferensen tog också upp framtidens klimatredovisning genom UnderDB, som ska göra det enklare att rapportera, jämföra projekt och använda klimatdata i det löpande arbetet. Anna Krook från Malmö stad presenterade samtidigt hur kommunen arbetar med bland annat klimatkrav, återbruk, befintliga byggnader och samverkan med branschen.
Det samlade budskapet var att mycket kunskap och många lösningar redan finns. Nästa steg är att få dem att användas i större skala – i fler projekt, genom fler delar av organisationerna och längs hela värdekedjan.