Bli medlem
LFM30 logotyp
Meny
Kontakt

Återbruk i tidigare skeden​

Den trettonde träffen handlade om återbruk i tidiga skeden i design- och projekteringsprocessen. Diskussionerna handlade blandat annat om vikten av att arbeta med anpassade metoder i rätt tid – när återbruk är en betydande del av byggnadens gestaltning och strategi för att minska klimatpåverkan.
Vägledning
Pilotprojekt

Träffar

Kommande träff

Projektledare

Projektledare

Iris Dabbour

LFM30

Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0

Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.

From Scope to Scale | Byggherreforum

Återbrukträff (del 1)

Innovation, lärande exempel och gruppdiskussion

Träffen inledes med ett expertinspel från RISE om den pågående innovationskartläggningen inom Scope 2 Scale 2. Syftet med studien är att öka förståelsen för innovationsförmågan inom bygg-, anläggnings- och förvaltningssektorn med utgångspunkt från LFM30:s medlemmar.

Fyra lärande exempel

Under träffen fick vi även höra lärande exempel från arkitektbyråerna FOJAB, Wingårdhs, Open Studio och Dreem arkitekter, hur de arbetat med återbruk och återanvändning av material i projekt och hur användandet av återbrukade material kan styra gestaltning. 

Fokus i de projekten som presenterades skilde sig åt – från att låta platsens och byggnadens karaktär styra materialval och gestaltning i byggnadens transformation, hur det går att arbeta med befintliga stommar för att minska användandet av nya byggdelar till kreativa och innovativa sätt att använda återbrukade material eller material från andra industrier för att skapa intressanta fasader.

Avslutande gruppdiskussion

Träffen avslutades med en gruppdiskussion och övning om hur arbetsmetoder och processer skiljer sig åt i design- och projekteringsprocessen beroende på vilken byggdel eller system som ska återbrukas – byggdelar som stomme och fasad kräver mer arbete och att arbetet startar tidigare i projektet än stom- och rumskompletteringar, men det ger också en större klimatbesparing.

Vägledning från träffen

Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.

Den kompletta guiden

Material och presentationer:

Träffen genomfördes inom ramen för Byggherreforum med fokus på återbruk i tidiga skeden i design- och projekteringsprocessen och om vikten att arbeta med anpassade metoder i rätt tid när återbruk är en betydande del av byggnadens gestaltning och strategi för att minska klimatpåverkan.

Träffen inleddes med ett expertinspel från RISE om innovationskartläggningen inom Scope 2 Scale 2. Syftet med studien är att öka förståelsen för innovationsförmågan inom bygg-, anläggnings- och förvaltningssektorn med utgångspunkt från LFM30:s medlemmar.

Under träffen fick vi även höra lärande exempel från fyra arkitekter om hur de arbetat med återbruk och återanvändning av material i projekt och hur användandet av återbrukade material kan styra gestaltning. Fokus i de projekt som presenterades skilde sig åt – från att låta platsens och byggnadens karaktär styra materialval och gestaltning i byggnadens transformation, hur det går att arbeta med befintliga stommar för att minska användandet av nya byggdelar, till kreativa och innovativa sätt att använda återbrukade material eller material från andra industrier för att skapa intressanta fasader.

Träffen avslutades med en gruppdiskussion och övning om hur arbetsmetoder och processer skiljer sig åt i design- och projekteringsprocessen beroende på vilken byggdel eller system som ska återbrukas – byggdelar som stomme och fasad kräver mer arbete och att arbetet startar tidigare i projektet än stom- och rumskompletteringar, men det ger också en större klimatbesparing.

Deltagare och arrangörer.

EXPERTINSPEL

Natalie Gustavsson och Ingrid Kihlander från RISE presenterade resultatet från deras arbete inom Scope 2 Scale 2 med att kartlägga innovationsförmågan. Syftet med studien är att öka förståelsen för innovationsförmågan inom bygg-, anläggnings- och förvaltningssektorn med utgångspunkt från LFM30:s medlemmar.

Innovation är ett brett och delvis diffust begrepp som i grunden syftar på något nytt eller väsentligt förbättrat som skapar värde. Det handlar inte enbart om tekniska lösningar, utan omfattar även arbetssätt, processer, tjänster, affärsmodeller och organisatoriska förändringar.

Studien visar att det är ett begrepp med dubbel botten:

  • Ofarligt: inger mod, uppmuntrar testande, möjliggör att ta sig förbi låsningar
  • Farligt: risk för teknikfokus, ”innovation för innovationens skull” och att vardaglig utveckling osynliggörs
  • Ambivalens: i vissa sammanhang används begreppet sparsamt eller undviks helt
Gustaf Lilliehöök, NREP

På träffen presenterade fyra arkitektkontor hur de har arbetat med återbruk i tidiga skeden.

Vi fick höra om hur platsens och byggnadens historia har påverkat gestaltning och val av material och byggdelar som återbrukats, om hur det går att arbeta med befintliga stommar för återbruk och hur det påverkar projektering samt hur det går att arbete innovativt med material för att gestalta fasader med återbrukade komponenter och material.

Mikael Löfgren, Open Studio

Hall 259

Mikael Löfgren från Open Studio presenterade hur de arbetat med Kockums tidigare Svets- och pannverkstad och där de låtit byggnadens och platsens historia genomsyra gestaltningen.

I Hall 259 ska den befintliga bygganden transformerats och befintlig stomme och fasad återanvändas samt nya funktioner kompletteras för att aktivera bygganden och platsen. I projektet kommer befintliga material återbrukas och byggdelar återanvändas på innovativa sätt.

Lucy och Oliver, Dreem arkitekter

Kv. Valfisken eller Valengallerian

Lucy Molander och Oliver Lühr från DREEM arkitekter berättade hur de arbetet med Kv. Valfisken i centrala Trelleborg med att analysera befintlig stomme inför kommande om- och tillbyggnad i tidigt skede tillsammans med konstruktör. Syftet med analysen i tidigt skede var att förstå kvaliteten på befintlig stomme och använda den kunskapen som en förutsättning för fortsatt projektering för att undvika ny grundläggning och stomkomplettering som både är fördyrande och har hög klimatpåverkan. Stomme för ny påbyggnad har sedan anpassats efter förutsättningar.

Joakim och Wanda, Wingårdhss

Droppen och Multisportbygganden

Joakim Lyth och Wanda Zubillaga från Wingårdhs presenterad hur de arbetet med återbruk i två fasader, Droppen i Embassy of Sharing i Hyllie samt Multisportbyggnaden vid Stadionområdet.

Droppen var ett bidrag i en tävling där förslaget innehöll en vision om en återbrukad plåtfasad. Tidigt i designprocessen fanns en tanke om att göra plåtkassetter av bilkarosser. I slutändan landade gestaltningen i en fasad från värmeväxlarplåtar som kunde köpas in genom ett samarbete med tillverkaren av värmeväxlarna.

För multisportbyggnaden kommer återbrukat tegel att användas som ett av fasadmaterialen. I stadiumområdet finns flera bostadshus med gul tegelfasad som gav inspiration åt gestaltning. I fasaden användes både hel och kluyvd sten med synlig klyvyta för att skapa en variation i fasaden. Genom nära samarbete med leverantör av återbrukad sten kunde både kvalitet och gestaltning garanteras.

Anders Eriksson Modin, FOJAB

Mobilitetshuset i Hyllie

Anders Eriksson Modin från FOJAB berättade hur de arbetat med mobilitetshuset i Hyllieäng. I gestaltningen för mobilitetsuset, som även var ett pilot för CC-Build, för att visa upp möjligheter att återbruka och återanvända material. ​

Byggnadens fasad består av glaspaneler som återbrukats från en annan byggnad, skärskelett i metall från tillverkningsindustrin samt överblivna plåtar från värmeväxlare.​

Vi fick höra om olika utmaningar som finns med att gestalta med återbruk, identifiera och säkerställa tillgång av material från nya flöden samt hur det går att arbete med bygglov när det finns osäkerheter lång in i processen. ​

Målsättningen med gruppdiskussionen och den gemensamma övningen var att Identifiera när i projekteringen information om material att återbruka behöver integreras. Skiljer det sig mellan olika materialgrupper? Hur påverkar det våra processer och design?​

Tillgången till återbrukat material med rätt kvalitet och i tillräcklig volym är ofta svår att säkra i rätt skede av designprocessen. Samtidigt varierar både tillgänglighet och informationsbehov mellan olika materialgrupper, vilket försvårar arbetet med att integrera återbruk i projekten.​

I samtalet utgick vi från fem materialgrupper; saker (inredning, möbler mm), planlösning (innerväggar, golv, undertak mm), installationer, stomme samt fasader i skedena förstudie, programhandling/ detalj-plan, systemhandling/bygglov. ​

Diskussionsfrågor

  • Vilken information om denna materialgrupp (saker, planlösning, installationer, stomme, fasad) behövs säkerställas i detta skede för fortsatt projektering?​
  • Vilka hinder, interna som externa, finns för att säkerställa rätt information vid detta skede (förstudie, programhandling/detaljplan, systemhandling/bygglov?​
  • Vilka beslut behövs fattas i detta skede för materialgrupp?​

Reflektionsfrågor

  • När i vårt projekt fattas de avgörande besluten som avgör om återbruk är möjligt – och är de besluten tillräckligt tidiga och styrande genom processen?​
  • Vilka materialgrupper i projektet kräver tidig och säker information för återbruk, och med vilka materialgrupper kan vi acceptera större osäkerhet och flexibilitet?​
  • Hur behöver våra processer, krav och designprinciper justeras för att återbruk ska bli norm?​

Workshopen genomfördes för att identifiera möjligheter, hinder och viktiga beslut kopplade till återbruk och hållbara materialval itidiga skeden i byggprocessen. Diskussionerna visade att materialtillgång, ekonomi, kvalitet och regelverk är avgörande faktorer som påverkar möjligheterna att använda återbrukade resurser.​

Deltagarna betonade vikten av tidiga inventeringar för att förstå befintliga resurser, deras kvalitet och återstående livslängd. Samtidigt lyftes behovet av att skapa flexibilitet i projektering och myndighetsprocesser, eftersom för tidigt låsta materialval och lösningar kan begränsa möjligheterna till återbruk.​

Ekonomi och klimatpåverkan identifierades som centrala beslutsunderlag. Återbruk är inte alltid det mest hållbara alternativet, vilket gör att klimatkalkyler, livscykelperspektiv och kostnadsanalyser behöver vägas samman. Garantier, kvalitetskontroll och uppfyllnad av funktionskrav, såsom brand, ljud och bärighet, lyftes också fram som viktiga förutsättningar.​

En övergripande slutsats från workshopen var att ökat återbruk kräver tidig samverkan mellan beställare, konsulter, entreprenörer, leverantörer och myndigheter, samt en gemensam målbild genom hela projektets genomförande.

Slutsatser

  • 1 Tillgång av byggdelar:

Vissa byggdelar och systemval måste säkras tidigt i projekteringen för att ge rätt förutsättning för fortsatt projektering och för att ge tid till att säkerställa att byggdel har rätt egenskapskrav och kvalitet. ​

  • 2 Återbruk och ekonomi:

Återbruk av byggdelar är en omogen marknad och det finns utmaningar med upphandling och garantier. Dessa utmaningar måste hanteras parallellt med gestaltningsarbete och vara det av beslutsunderlag.

  • 3 Byggdelens livscykel och förvaltning:

Vid val av byggdel att återbruka måste kvarvarande livslängd och livscykel beaktas. Även framtida underhåll och förvaltning bör beaktas i projekteringen för att säkerställa affär över tid.

  • 4 Möjliga material att återbruka utanför byggbransch:

Det finns materialflöden utanför byggbranschen möjliga att återbruka, tex från tillverkningsindustrin. Ta höjd att det kan ta tid att säkerställa rätt volym genom dessa flöden och de kan behöva testas.

Hej Joakim Lyth och Wanda Zubillaga, arkitekter på Wingårdhs!

Intervju med deltgare

Joakim Lyth och Wanda Zubillaga, Wingårdhs

Berätta om Droppen och om hur ni jobbade med återbruk i projektet

– Droppen är ett 13 våningar högt flerbostadshus med 108 hyreslägenheter i Hyllie i Malmö och utgör en del av stadsutvecklingsprojektet Embassy of Sharing. Byggnaden fungerar som ett identitetsskapande landmärke som markerar entrén till stadsdelen från väster. Projektet präglas av en stark hållbarhetsambition där återbruk inte har varit ett tillägg, utan en drivande princip genom hela processen – från tävlingsidé till genomförande.

Redan i det tidiga skedet formulerades ett tydligt mål om att arbeta med en återbrukad fasad. Den ursprungliga idén om att återanvända gamla bilplåtar visade sig dock svår att realisera i praktiken, vilket ledde till ett skifte i arbetssätt. I stället för att utgå från en förutbestämd lösning valde vi att undersöka vilka materialresurser som faktiskt fanns tillgängliga. Genom ett nära samarbete med Stena Recycling och Alfa Laval identifierades ett stabilt flöde av kasserade värmeväxlarplåtar i rostfritt stål, som därefter kom att bli det bärande fasadmaterialet. Även bottenvåningen utfördes i återbrukat tegel.

Detta innebar att designprocessen blev materialdriven i stället för linjär, där gestaltning och detaljering utvecklades parallellt med materialinventering och teknisk utveckling, och lösningarna verifierades genom fullskaletester. På så sätt växte både gestaltning och tekniska lösningar fram successivt, i nära samverkan mellan arkitekter, ingenjörer, byggherre, entreprenör och materialaktörer.

Återbruket har därmed inte varit ett tillägg utan ett bärande arkitektoniskt grepp. Resultatet är en fasad med stark identitet, där materialets tidigare liv syns i uttrycket, samtidigt som klimatpåverkan minskas och livslängden är lång. Projektet visar att återbruk kan vara både ekonomiskt och arkitektoniskt drivande – fasadmaterialet kunde exempelvis köpas in till skrotpris, vilket gav ekonomiska fördelar samtidigt som klimatpåverkan reducerades.

Droppen. Foto: William Gustavsson

Vilka lärdomar och framgångsfaktorer vill ni lyfta till nästa projekt?

– En central lärdom från Droppen är vikten av att formulera tydliga och ambitiösa mål redan i ett mycket tidigt skede. Att hålla fast vid ambitionen om återbruk genom hela processen, även när den ursprungliga idén behövde omprövas, var avgörande för resultatet. Samtidigt blev det tydligt att arbetet med återbruk innebär både möjligheter och risker, och att dessa måste hanteras aktivt redan från ett tidigt skede. Till skillnad från traditionella projekt, där material finns tillgängliga som standardiserade produkter, bygger återbruk på osäkrare förutsättningar – exempelvis kring tillgång, kvalitet, logistik och ansvarsfördelning. I Droppen blev det särskilt tydligt att någon aktör måste ta ett tydligt ägarskap för dessa frågor.

Här tog byggherren Granitor en avgörande roll genom att ta ansvar för att samla in och tillhandahålla fasadmaterialet. Det innebar att de också tog en ekonomisk och praktisk risk, kopplad till både materialflöden och genomförande. Den typen av mod och beslutsamhet är en förutsättning för att kunna driva återbruksprojekt i större skala.

Projektet visar också att återbruk kräver ett annat arbetssätt än traditionell projektering. Processen blir mindre linjär och mer beroende av parallella processer där design, materialval och tekniska lösningar utvecklas samtidigt. Detta ställer högre krav på flexibilitet, samverkan och kontinuerlig dialog mellan alla aktörer.

Samtidigt framträder flera tydliga framgångsfaktorer. Att låta tillgängliga resurser och faktiska materialflöden styra utformningen skapade både innovation och en stark förankring i vad som är praktiskt genomförbart. Den nära samverkan mellan byggherre, arkitekt, entreprenör och materialaktörer var avgörande för att kunna lösa frågor kring kvalitet, logistik och garantier. Fullskaletester och kontinuerlig teknisk verifiering gav dessutom trygghet i beslut och minskade riskerna i genomförandet.

För framtida projekt står det klart att återbruk kräver både mod att ta risker och en tydlig struktur för hur dessa risker hanteras. Erfarenheten från Droppen visar att när ansvar, samverkan och metodik finns på plats kan återbruk bli en genomförbar och skalbar del av byggprocessen.

Hur skapar man en optimal dialog med övriga byggaktörer i tidigt skede?

– Droppen visar tydligt att en väl fungerande dialog i tidiga skeden är avgörande för att kunna genomföra projekt med höga hållbarhetsambitioner. En central framgångsfaktor är att etablera en bred samverkan redan från start, där inte bara de traditionella aktörerna deltar, utan även materialleverantörer, återvinningsaktörer och industriella producenter. Genom att involvera dessa redan i ett tidigt skede blir det möjligt att förstå vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga och hur dessa kan integreras i projektet.

En annan viktig aspekt är att skapa en gemensam målbild. I Droppen fungerade ambitionen om en återbrukad fasad som ett tydligt riktmärke genom hela processen och underlättade beslut och prioriteringar längs vägen. För att en sådan målbild ska bli verksam krävs dock att dialogen präglas av öppenhet och flexibilitet. Arbetet behöver vara iterativt, där olika lösningar kan prövas, utvärderas och omformuleras i takt med att ny kunskap tillkommer.

Dialogen behöver också stödja gemensam problemlösning. Frågor kring garanti, logistik, kvalitet och montage kan inte lösas isolerat av en aktör, utan kräver ett nära samarbete där kunskap och ansvar delas. Fullskaletester visade sig i Droppen vara ett viktigt verktyg för att skapa samsyn mellan olika parter och minska osäkerheter.

Sammanfattningsvis handlar en optimal dialog om att arbeta integrerat och tvärdisciplinärt från början, där material, design och teknik utvecklas tillsammans. När alla aktörer är involverade tidigt och arbetar mot samma mål skapas förutsättningar för att realisera även komplexa och innovativa lösningar i praktiken.

Relaterat material