Utökad samverkan mellan kommuner​

Den tolfte träffen i Byggherreforum samlade byggherrar och kommuner från Malmö, Helsingborg och Lund för ett fördjupat samtal om hur klimatkrav i byggprocessen kan utvecklas för att bli mer effektiva, förutsägbara och genomförbara. Fokus låg på hur aktörerna tillsammans kan arbeta mot målet om halverad klimatpåverkan till 2030.​

Kommande träff

Projektledare

Projektledare

Iris Dabbour

LFM30

Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0

Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.

From Scope to Scale | Byggherreforum

LFM30 + Malmö (del 3)

Utgångspunkten för träffen var att klimatneutralt byggande fortfarande präglas av osäkerhet, målkonflikter och varierande kravbilder mellan kommuner. Genom att dela nulägesbilder, diskutera byggherrarnas perspektiv och arbeta i gemensamma dialoger, var syftet att synliggöra hinder och identifiera vägar framåt.​

En central ambition med träffen var att ta steg mot en mer gemensam regional spelplan, där kommuner och byggherrar genom samordning, koordinering och lärande kan minska risker och kostnader, samt skapa bättre förutsättningar för att skala upp klimatneutralt byggande.​

Vägledning från träffen

Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.

Den kompletta guiden

Träff 12 i Byggherreforum samlade byggherrar och kommuner från Malmö, Helsingborg och Lund för ett fördjupat samtal om hur klimatkrav i byggprocessen kan utvecklas för att bli mer effektiva, förutsägbara och genomförbara. Fokus låg på hur aktörerna tillsammans kan arbeta mot målet om halverad klimatpåverkan till 2030.

Utgångspunkten för träffen var att klimatneutralt byggande fortfarande präglas av osäkerhet, målkonflikter och varierande kravbilder mellan kommuner. Genom att dela nulägesbilder, diskutera byggherrarnas perspektiv och arbeta i gemensamma dialoger, var syftet att synliggöra hinder och identifiera vägar framåt.

En central ambition med träffen var att ta steg mot en mer gemensam regional spelplan, där kommuner och byggherrar genom samordning, koordinering och lärande kan minska risker och kostnader, samt skapa bättre förutsättningar för att skala upp klimatneutralt byggande.

Nulägesbild från Lund, Helsingborg och Malmö

Träffen inleddes med tre inspel från kommunerna, där Adam Wadsten (Lunds kommun), Alfred Nerhagen (Helsingborgs stad) och Andreas Eggertsen (Malmö stad) gav en nulägesbild av klimatarbetet i respektive stad.

Presentationerna syftade till att skapa en ökad förståelse för vad klimatmålen faktiskt innebär i praktiken för byggandet, och vilka krav som ställs för att nå målet om minskad klimatpåverkan. Fokus låg på att synliggöra både pågående utveckling och de utmaningar som finns i genomförandet.

Gemensamt för inspelen var att kommunerna befinner sig i en förflyttning där klimatkrav successivt skärps och integreras i planering, markanvisningar och byggprocesser. Samtidigt lyftes att arbetet präglas av komplexa avvägningar mellan klimatambition, genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar.

Särskilt betonades behovet av ökad samordning mellan kommuner, tydligare och mer förutsägbara kravbilder samt en närmare dialog med byggherrar. Detta lyftes som avgörande för att minska osäkerhet, möjliggöra investeringar och skapa bättre förutsättningar för att skala upp klimatneutralt byggande.

Diskussionsfrågor:

  • Varför upprepar vi pilotprojekt istället för att standardisera fungerande lösningar?
  • Vem bär risken när klimatinnovationer möter regelverk, finansiering och tidspress?
  • Är vi beredda att prata om minskad volym, lägre byggnadshöjd, färre kvadratmeter och livsstilsändringar?
  • Hur ställer vi klimatkrav i stadsbyggnadsprocessen för att så mycket som möjligt av det befintliga bevaras eller transformeras?
  • Hur skapar vi utrymme för gestaltningskvalitet med ökade klimatkrav?

Hej My Nilengard, hållbarhetsansvarig på Regionfastigheter!

Intervju med deltagare

My Nilengard, Regionfastigheter

Redogör för de systemiska, ekonomiska och tekniska hinder som blir kostnadsdrivande för hållbart byggande – och hur man överkommer dessa hinder.

– Hållbart byggande påverkas i hög grad av systemiska hinder, där bland annat regelverk, myndighetskrav och upphandlingsmodeller kan försvåra omställningen.

Tekniskt finns idag många lovande lösningar, men de är inte alltid fullt ut skalbara, verifierade eller anpassade för den typ av komplexa och samhällskritiska fastigheter som vi ansvarar för.

Regionfastigheter (Region Skåne) analyserar kontinuerligt möjligheterna att bygga mer klimatneutralt och driver utvecklingen framåt där det är möjligt. Samtidigt är det en komplex avvägning där klimatmål behöver balanseras mot krav på robusthet, driftsäkerhet och beredskap.

Det innebär att vi inte alltid kan implementera de lösningar som på pappret ger lägst klimatpåverkan, eftersom våra fastigheter måste fungera under alla förhållanden, även i kris och höjd beredskap.

För att överkomma dessa hinder behöver vi bland annat utveckla upphandlingsformerna för att möjliggöra innovation och samverkan samt stärka kunskapsdelningen mellan aktörer. Det handlar om att stegvis flytta fram positionerna och skapa lösningar där klimatnytta, funktion och säkerhet kan förenas.

Varför är det viktigt att diskutera frågan över kommungränserna?

Regionfastigheter (Region Skåne) är inte en kommun, men vi verkar i samma system och påverkar samma marknad. Just därför ser vi ett stort värde i att offentliga aktörer samverkar över kommungränserna och, i möjligaste mån, sätter liknande krav gentemot entreprenörer.

Genom att agera mer samlat kan vi skapa en tydligare och mer förutsägbar efterfrågan på hållbara lösningar, vilket stärker marknadens behov av att ställa om.

Det är ett arbetssätt som ger oss en större gemensam påverkan än vad enskilda aktörer kan åstadkomma var för sig och som ligger i linje med hur vi som region redan arbetar för att driva utvecklingen.

Vad lärde du dig idag, både under panelsamtal och workshop?

– Det jag tar med mig, precis som Emil lyfter, är det starka engagemanget och viljan till förändring som finns i kommunerna i vår region. Det finns en tydlig insikt om att vi behöver arbeta tillsammans för att skapa en mer hållbar byggbransch.

Hej Emil Nilsson, projektchef på Riksbyggen!

Intervju med deltagare

Emil Nilsson, Riksbyggen

Redogör för de systemiska, ekonomiska och tekniska hindren som blir kostnadsdrivande för hållbart byggande – och hur man överkommer dessa hinder.

– Alla ser behovet av förändring mot en mer hållbar byggbransch. Tyvärr så ser inte alla att vi måste gemensamt driva denna förändring och att alla behöver bära sin del av utvecklingsarbetet. Om vi lägger kostnaden hos slutkund riskerar vi att missa potentiell utvecklingen av hållbara lösningar. Det finns även en risk att vi alla vill för mycket vilket leder till att den administrativa bördan blir omfattande och därför betungande – målet är att bygga hållbart!

Varför är det viktigt att diskutera frågan över kommungränserna?

– Vi vill driva en mot en hållbar byggbransch, därför är det viktigt att vi inte behöver lära oss nya beräkningsmetoder eller tillvägagångssätt beroende på vilken kommun vi möter. Det blir en förutsägbarhet och därmed en trygghet för oss när vi möter samma hantering i kommunerna.

Vad lärde du dig idag, både under panelsamtal och workshop?

– Att det finns ett stort engagemang och intresse i våra kommuner att hjälpa till att skapa en hållbar byggbransch och att vi tillsammans kommer göra just det!

Relaterat material