Träffar
- 1. Cirkulära affären: Återbruksprocessen
- 2. Klimatberäkning i tidigt skede
- 3. Återbruk: Möjligheter och utmaningar
- 4. Digital information genom projektskeden
- 5. Upphandling för minskat klimatavtryck
- 6. Värdet av en certifiering
- 7. Halva vägen – Kommunsamverkan och uppväxling
- 8. Biomaterial som kolsänkor
- 9. Organisatoriskt lärande och innovation
- 10. Malmö stads klimattrappa
- 11. Planering och bygglovsprocesser
- 12. Utökad samverkan mellan kommuner
- 13. Återbruk i tidigare skeden
- 14. Från hyresgästanpassning till resursanpassning
- 15. Upphandling som gör återbruk möjligt
Kommande träff
Projektledare
Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0
Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.
From Scope to Scale | Byggherreforum
Byggherreforum + Malmö stad
Till denna träff stod både LFM30 och Malmö stad som värd, och samtliga byggherrar och fastighetsutvecklare i LFM30:s nätverk var inbjudna.
2025 är året då LFM30-byggherrarna ska ha påbörjat sina pilotprojekt och kommit halvvägs ner mot målgränsvärdena. Året är en milstolpe i vår gemensamma resa mot en klimatneutral stad år 2030.
Pilotprojekten är landmärken över de samlade kunskaper som byggts upp i LFM30 och i Byggherreforum, och för att lyckas nå våra mål behöver dessa kunskaper skalas upp i resten av portföljen.
Under träffen:
- Summerade vad vi tillsammans uppnått i resan mot klimatneutralitet, hittills.
- Diskuterade kvarvarande utmaningar och möjligheter.
- Lyfte fram goda exempel från aktuella projekt och initiativ.
- Skapade utrymme för nätverkande och gemensamt kunskapsutbyte.
Vägledning från träffen
Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.
Den kompletta guiden
Intro
På Träff 7 stod LFM30 och Malmö stad som gemensamma värdar. Inbjudna var samtliga LFM30:s byggherrar, för att tillsammans diskutera sina pilotprojekt och klimatlöfte.
Träffen utforskade nuläget för pilotprojekten och hur byggprojekten relaterar till Malmö stads ambitioner och utveckling. Deltagarna bjöds på goda exempel från såväl kommunala som privata bolag, innan samtal inleddes om hur samverkan mellan Malmö stad och LFM30:s byggherrar kan utvecklas ytterligare.
I samtalet betonades vikten av dialog och att samverkan är rätt väg framåt i omställningsarbetet. Malmö stad bjuder därför in till fortsatta samtal i tidiga skeden (översiktsplan, detaljplaner, anvisningar osv.)
Underlag om pilotprojektens status presenterades veckan efter vid LFM30:s årliga resultatkonferens
Expertinspel
Träffen inleddes med en inflygning av Andreas Eggertsen, Malmö Stad, kring relationen mellan LFM30 Byggherreforum och Malmö Stad. LFM30 har sedan tidigare arbetat med att besvara frågorna kring innehåll och riktning för att minska branschens klimatavtryck, medan Byggherreforum utökat perspektivet till att försöka besvara frågan om hur arbetet ska gå till. Malmö Stads roll är att skapa kontexten för där projekten ska realiseras, genom att både sätta krav och ge förutsättningar.
Samverkan mellan LFM30 och Malmö stad är både viktig och nödvändig. Träffen syftade därför till att visa hur långt pilotprojekten har samt att belysa dess utmaningar. På träffen lyftes också vikten av samtal, samsyn, samverkan och samarbete med Malmö stad – som synergiskapande medel att hjälpa bygg- och fastighetssektorn att nå sitt mål.
Inspel från Malmö stad och LFM30
Josephine Nellerup, Malmö Stad, visade hur CSRD och EU-taxonomin skapar nya ramar för hållbarhetsarbetet genom ökad transparens och jämförbarhet. Reglerna ställer krav på rapportering, styrning och mål – men kan samtidigt göra vissa certifieringar överflödiga.
Embla Winge, Peab och LFM30, lyfte fram certifieringars ekonomiska fördelar, inklusive hyrespremium och bättre finansieringsvillkor, vilket stärker deras relevans i affären. Certifieringar ger även en metodik som direktiven saknar, och bidrar till att driva branschen mot ännu högre ambitioner än minimikraven.
Stadsfastigheter – kommunalt bolag med hållbarhetsmål
Sara Håkansson och My Augustsson presenterade Stadsfastigheters arbete med pilotprojekt. Bolaget har höga hållbarhetsmål som siktar fem år framåt. De jobbar med att föra in klimatmaterial i hela organisationens verksamhet, projekt, drift och ROT. De har även en återbetalningsplan och jobbar aktivt med fyrstegsmodellen: bevara, förädla befintlig, bygga om, bygga nytt.
Sara och My beskrev arbetet med projektet Harpan – Hyllievångsparken. Lärdomarna därifrån handlade om vikten av att beräkna, skapa rätt team, tematisera arbetet, göra kalkyl på programhandling, utveckla formfaktor, jobba med återbruk. Dessa komponenter ska betraktas som dellösningar som tillsammans bildar många bäckar små.
Lärande exempel
Castellum – från cirkulära strategier till praktisk tillämpning
Christin Carlsson, hållbarhetsansvarig på Castellum Öresund, delade med sig av erfarenheter från sina projekt och lyfter fram några viktiga lärdomar. Det handlar om att matcha rätt kund med rätt lokal och att alltid genomföra en klimatberäkning för att kunna styra arbetet i rätt riktning. Hon betonar också att hela kedjan behöver vara involverad för att nå resultat.
För Christin är vägen framåt tydlig: förnybara och biobaserade lösningar är avgörande – men det krävs också en tydlig målbild och styrning med resurser för att förverkliga ambitionerna.
Gruppdiskussion
Gruppdiskussionerna fokuserade på erfarenhetsdelning och lärdomar från aktörernas arbetet med sina respektive pilotprojekt – men även bemötande av uppkomna utmaningar.
Diskussionen var tänkt att belysa hur samverkan med staden ser ut och kan utvecklas för att underlätta genomförandet av byggprojekt med lågt klimatavtryck
Diskussionerna var uppdelade i fem grupper med blandad representation, och med varsin samtalsledare med bifogade frågor till sitt förfogande. Diskussionerna uppskattades, särskilt berömdes det öppna och ärliga samtalsklimatet.
Diskussionsfrågor:
- Var står ni just nu i arbetet med pilotprojekt och målsättningen om att komma halva vägen mot LFM30:s målgränsvärden i Testbädd Malmö?
- Vilken typ av samverkan krävs mellan staden och bolagen för att nå det gemensamma målet om klimatneutralitet 2030? Hur påverkas bolagens dialog med kommunen av de pågående pilotprojektens höga klimatambitioner?
- Utifrån diskussionerna idag – vilket blir nästa steg för att accelerera omställningen? Vilka egna åtgärder kommer bolagen ta?
Sammanfattning
Nuläge i deltagares pilotprojekt och kommentarer:
- Det råder blandat läge bland byggherrarna – allt från pågående interna diskussioner om vilket av bolagets projekt som ska vara pilot, till bolag som påbörjat och/eller identifierat projekt men ej implementerat utvärdering, till de som redan har genomfört och klarat gränsvärdena. Endast ett begränsat antal bolag har börjat implementera resultaten brett i organisationen.
Samverkan mellan Malmö stad och byggherrar:
- Vikten av tidig dialog för att integrera klimatambitioner i planprocessen, exempelvis ökad flexibilitet genom lösare ramverk.
- Önskemål om tydliga, långsiktiga krav som diskuterats fram tillsammans. Uppföljning av ställda krav (t ex använda klimatdeklarationer).
- Samtal för ökad kunskap om:
– olika aktörers beslutsprocesser.
– olika materials påverkan och utvecklingskurvor
– modiga ledare som tar beslut
Nästa steg för accelererad omställning
- Tydligare krav på återbruk och klimatneutralt byggande.
- Fördjupad dialog för att koppla samman klimat, kvalitet och jämlikhet i stadsutveckling.
- Ökad användning av kontrollplaner.
- Utveckling av standarder för öppen data och klimatberäkningar. Användning i beslutsprocessen kräver god uppföljning.
- Gemensamt jobba med återbruksmarknad, där byggaktörer går samman, och staden bistår med just-in-time lösningar för återbruksmaterial.
- Integrera klimatmål ännu tydligare i verksamheten, och implementera goda och lärande exempel från pilotprojekt och Byggherreforum brett i organisationer.
Intervjuer
Hej Anna Carin Mårtensson, avdelningschef på SBK, Malmö stad!
Intervju med arrangör
Vilka är dina reflektioner efter dagens träff på Byggherreforum?
– Jag är glad för engagemanget hos alla deltagare och blev imponerad av hur mycket som redan görs. I min grupp förstod jag att många byggföretag inte bara tar fram pilotprojekt utan arbetar aktivt för att alla byggprojekt ska bidra till ett bättre klimat. Vi från staden vill såklart bidra med vad vi kan inom ramen för våra uppdrag och den lagstiftning som råder.
Hur kan vi arbeta tillsammans för att öka kvaliteten i det byggda och samtidigt nå klimatmålen?
– Jag är en stark förespråkare för konkret och regelbunden dialog därför att vi behöver förstå varandras verklighet, ansvar samt möjligheter och utmaningar. När vi har den förståelsen blir det mycket lättare att hitta vägar framåt tillsammans. Vi har olika roller och kan bidra på olika sätt – och samspelet är nyckeln. T ex behöver vi titta på konkreta exempel kring hur Malmö stad, fastighetsägare och byggaktörer på bästa sätt kan jobba vidare mot klimatmålen utifrån våra olika roller och uppdrag.
Hej Sara Håkansson och My Augustsson, Malmö stadsfastigheter på Malmö Stad!
Intervju med deltagare
Sara Håkansson, hållbarhetsutvecklare, och My Augustsson, projekterings- och projektledare, båda på Malmö stadsfastigheter på Malmö stad, om Byggherreforums samverkansträff.
Hur arbetar stadsfastigheter för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn?
– Stadsfastigheter har tagit fram något som kallas Fyrstegsmodell för klimateffektiv byggnation och anläggning vilket innebär att vi som Malmö stads lokalförsörjare i första hand ska utgå från befintlig bebyggelse. Detta innebär att vi lägger stort fokus på ett hitta ett effektivt nyttjande av vårt befintliga fastighetsbestånd och vid att förvalta våra byggnader med omsorg.
I de fall att vi ändå väljer att bygga nytt så jobbar vi med specifika måltal. I ROT-projekt jobbar vi istället med att kravställa en jämförelse av klimatprestanda för specificerade produktgrupper. Genom att jämföra olika alternativ kan vi göra aktiva val för att minska klimatpåverkan. Som ett led i vårt arbete med att nå våra klimatmål jobbar vi även aktivt med återbruk. Vid val av nyproducerat material väger vi den långsiktiga hållbarheten mot materialets klimatpåverkan.
Kan ni ge exempel på hur klimatmålen har konkretiserats i era byggprojekt?
– Alla våra nyproduktionsprojekt har ett definierat klimatmål utifrån segment och inflyttningsår. För exempelvis skolor, förskolor och äldreboende med inflytt efter 2027 gäller 160 kgCO2e/BTA (skede A1-A5 ) som måltal. För att nå detta mål jobbar vi aktivt med våra klimatberäkningar i projekten och med erfarenhetsutbyte inom organisationen.
Vilka är de största utmaningarna i era projekt och hur jobbar ni på att lösa dem?
– Stadsfastigheter har som uppdrag att bygga långsiktigt hållbara byggnader. Att hitta gedigna, fungerande lösningar för olika typer av verksamheter som är effektiva ur ett drift- och förvaltningsperspektiv, och samtidigt jobba mot ett ambitiöst klimatmål, är en stor utmaning. För att hitta rätt väg fram i projekten är det viktigt att redan från början tillsätta rätt projektgrupp, för att kunna fatta noga avvägda beslut och jobba med klimatfrågan integrerat med övriga frågor redan från projektstart. Det är avgörande att samtliga i projektet jobbar tillsammans för att nå klimatmålet. En tydlig målsättning och ett tydligt ledarskap från projektledaren som driver projektet skapar bra förutsättningar för detta.