Träffar
- 1. Cirkulära affären: Återbruksprocessen
- 2. Klimatberäkning i tidigt skede
- 3. Återbruk: Möjligheter och utmaningar
- 4. Digital information genom projektskeden
- 5. Upphandling för minskat klimatavtryck
- 6. Värdet av en certifiering
- 7. Halva vägen – Kommunsamverkan och uppväxling
- 8. Biomaterial som kolsänkor
- 9. Organisatoriskt lärande och innovation
- 10. Malmö stads klimattrappa
- 11. Planering och bygglovsprocesser
- 12. Utökad samverkan mellan kommuner
- 13. Återbruk i tidigare skeden
- 14. Från hyresgästanpassning till resursanpassning
- 15. Upphandling som gör återbruk möjligt
Kommande träff
Projektledare
Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0
Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.
From Scope to Scale | Byggherreforum
LFM30 + Malmö stad (del 1)
Runt om i landet har kommuner, forskningsmiljöer och klimatinitiativ tagit fram klimatkrav och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan som stöd för kravställning fram till dess att lagstadgade gränsvärden införs senast 2030, enligt EU:s energiprestandadirektiv (EPBD). Dessa initiativ syftar till att ge byggherrar och offentliga aktörer bättre förutsättningar att arbeta systematiskt med minskad klimatpåverkan i byggandet.
Under träffen presenterade Malmö stad sitt arbete med klimatkrav kopplat till markanvisning, med särskilt fokus på stadens klimattrappa. Klimattrappan används som ett verktyg för att successivt sänka tillåtna utsläppsnivåer för olika byggnadstyper och därigenom minska klimatpåverkan från byggprojekt fram till 2030. Gränsvärdena gäller för flerbostadshus, kontor, parkerings- och mobilitetshus samt småhus och radhus.
Träffen gav deltagarna möjlighet att ta del av hur klimatkraven tillämpas i praktiken och att diskutera erfarenheter, möjligheter och utmaningar kopplat till kravställning i byggprojekt. Syftet var att bidra till ökad gemensam förståelse och lärande kring hur klimatkrav kan användas som ett effektivt styrmedel i omställningen mot klimatneutralt byggande i Malmö.
Vägledning från träffen
Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.
Den kompletta guiden
Ladda ned materialet
Material och presentationer:
Intro
Träffen genomfördes inom ramen för Byggherreforum med fokus på klimatkrav i byggandet och hur dessa kan användas som ett styrmedel på vägen mot klimatneutralt byggande. Utgångspunkten var det växande behovet av att omsätta övergripande klimatmål till konkreta och tillämpbara krav i byggprojekt.
Runt om i landet har kommuner, forskningsmiljöer och klimatinitiativ tagit fram klimatkrav och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan som stöd för kravställning fram till dess att lagstadgade gränsvärden införs senast 2030, enligt EU:s energiprestandadirektiv (EPBD). Dessa initiativ syftar till att ge byggherrar och offentliga aktörer bättre förutsättningar att arbeta systematiskt med minskad klimatpåverkan i byggandet.
Under träffen presenterade Malmö stad sitt arbete med klimatkrav kopplat till markanvisning, med särskilt fokus på stadens klimattrappa. Klimattrappan används som ett verktyg för att successivt sänka tillåtna utsläppsnivåer för olika byggnadstyper och därigenom minska klimatpåverkan från byggprojekt fram till 2030. Gränsvärdena gäller för flerbostadshus, kontor, parkerings- och mobilitetshus samt småhus och radhus.
Träffen gav deltagarna möjlighet att ta del av hur klimatkraven tillämpas i praktiken och att diskutera erfarenheter, möjligheter och utmaningar kopplat till kravställning i byggprojekt. Syftet var att bidra till ökad gemensam förståelse och lärande kring hur klimatkrav kan användas som ett effektivt styrmedel i omställningen mot klimatneutralt byggande i Malmö.
Expertinspel
Expertinspel på tema klimatkrav
Malmö stads klimattrappa
Emelie Petersson från Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad, presenterade Klimattrappan. Ett styrmedel som anger högsta tillåtna utsläppsnivåer för uppförande av olika byggnadstyper i Malmö stad, i syfte att halvera byggnationens klimatpåverkan fram till 2030.
Klimattrappan är en del av Malmös miljöprogram och ska möjliggöra klimatneutralt byggande. Gränsvärdena gäller vid markanvisningar där Malmö stad säljer mark och följs upp genom klimatberäkningar baserade på livscykelanalys enligt gällande standarder, som uppdateras i flera skeden under byggprocessen.
Lärande exempel
Uppsalahem och Takryttaren
Uppsalahems pilotprojekt Takryttaren i Uppsala visar hur bostadsbyggandet redan idag kan halvera klimatpåverkan genom tydliga krav och nära samarbete. Uppsalahem satte redan i upphandlingen en klimatbudget, vilket drev NCC och Thomas Betong att utveckla nya lösningar.
Genom optimerad stomdesign, minskad materialanvändning och nya projektspecifika betongprodukter med mycket låga GWP-värden har klimatpåverkan från betongen minskats med upp till 60 procent jämfört med branschstandard.
Projektet omfattar 174 hyreslägenheter, ett LSS-boende och 70 delningsbostäder. Resultatet bygger vidare på tidigare forskning från IVL och visar att teoretiska klimatmål kan omsättas i praktiken. Takryttaren demonstrerar att klimatförbättrat byggande är möjligt redan idag när beställare, entreprenör och leverantör arbetar mot gemensamma mål.
Gruppdiskussion
Grupperna lyfte fram att det redan idag finns erfarenhet från genomförda projekt med låg klimatpåverkan. Det finns både spetskompetens och praktisk kunskap inom projektering, produktion och upphandling. Kunskapen är dock ofta personbunden och koncentrerad till enskilda projekt eller nyckelpersoner. Viss systematik och processstöd finns, men är ojämnt utvecklad mellan organisationerna. Sammantaget finns kapacitet att nå 2030-målet, men den är inte fullt organisatoriskt förankrad.
De största möjligheterna finns i tidiga material- och systemval. Grupperna pekade ut stomlösningar, materialoptimering och prefabricering som särskilt viktiga. Effektivare logistik, tidsplanering och byggplatsorganisation kan minska både utsläpp och kostnader. Portföljtänk möjliggör att klimatnytta optimeras över flera projekt snarare än i varje enskilt projekt.
Ekonomi och lönsamhetskrav upplevs som ett av de största hindren, särskilt när kostnader belastar enskilda projekt. Tidspress i planering och genomförande begränsar utrymmet för klimatoptimering och innovation. Regelverk, detaljplaner och bygglovsprocesser kan motverka klimateffektiva lösningar, särskilt vid återbruk. Kunskapen är ofta personbunden, vilket försvårar uppskalning och långsiktig organisatorisk förändring.
Diskussionsfrågor:
- Vilken kunskap och erfarenhet har ni inom er organisation för att redan idag klara 2030-målet om halverad klimatpåverkan? (Genomförda projekt, relation med andra aktörer, tillgång till material, produkter/processer m.m.)
- Vilka områden ger möjligheter att nå gränsvärdena i klimattrappan? (Materialval, återbruk, prefabricering, systemlösningar, optimerad design etc.)
- Vilka hinder/utmaningar finns för att nå gränsvärdena i klimattrappan?
Sammanfattning
Gruppdiskussionerna visar att organisationerna redan i dag har betydande kunskap och erfarenhet för att nå 2030-målet om halverad klimatpåverkan. Genomförda projekt, alternativa stom- och systemlösningar, klimatkalkyler, återbruksinitiativ och deltagande i samverkansnätverk utgör en stabil grund. Samtidigt är denna förmåga ofta personbunden och projektstyrd snarare än systematiskt inbyggd i organisationerna, vilket gör arbetet sårbart och svårt att skala upp.
De största möjligheterna finns i tidiga skeden där det är möjligt att påverka material- och systemval, ökat återbruk, prefabricering samt resurs- och logistikeffektivitet. De främsta hindren är ekonomi, tidspress, regelverk, bristande marknadsmognad och målkonflikter mellan klimat, gestaltning och lönsamhet. Sammantaget ligger utmaningen mindre i tekniska lösningar och mer i organisering, styrning och förmågan att arbeta portföljbaserat och långsiktigt.
Slutsatser
Projekten driver utvecklingen
Klimatinnovation och lärande sker främst i enskilda projekt med engagerade individer. Det ger framdrift men skapar sårbarhet, ojämn kvalitet och begränsad uppskalning.
Förmågan finns redan – men är inte systematiserad
Organisationerna har idag tillräcklig kunskap, teknik och erfarenhet för att halvera klimatpåverkan till 2030, men förmågan är ofta personbunden och kopplad till projekt, inte inbyggd i linjeorganisation, processer och styrning.
Material, systemval och återbruk är de största hävstängerna
Stomval, materialoptimering, prefabricering och aktiverade återbruksflöden står för den största klimatnyttan – ofta med relativt små merkostnader om de hanteras tidigt.
Ekonomi och ansvarsfördelning bromsar mer än teknik
Otydliga affärsmodeller för klimatåtgärder, återbruk och materialutveckling – inklusive var kostnader och värden bokförs – är ett större hinder än brist på tekniska lösningar.
Intervjuer
Hej Åsa Pallin och John Söderquist, hållbarhetsspecialister på Uppsalahem!
Intervju med deltagare
Ni följer Uppsala Klimatprotokoll och den plan för minskat klimatavtryck som antagits. Vad har varit viktiga aktiviteter, information och beslut för att få det accepterat i er organisation?
– Uppsalahem har klimatfrågan högt på agendan och den är ett av våra fyra övergripande målområden, tillsammans med kund, ekonomi och medarbetare. Vi har länge varit medlemmar i Uppsala Klimatprotokoll och därmed åtagit oss att minska våra utsläpp i linje med Parisavtalet och att anta relevanta utmaningar inom protokollet.
– Nyproduktion står för betydande klimatutsläpp och är ett område där vi både kan ställa tuffa krav och följa upp utfallet, vilket inte alltid är möjligt för andra scope 3-utsläpp. Detta gjorde att ledningsgruppen ställde sig bakom utmaningen när den var färdigformulerad. Sedan 2023 är målet om att följa klimatprotokollets gränsvärden integrerat i vår affärsplan, och därmed en naturlig del av hur vi arbetar i samtliga nyproduktionsprojekt.
Ni lyfte fram ett antal lärdomar av hur ni jobbat med Takryttaren. Vilka är dessa och är det några som är viktigare än andra?
– En tydlig målstyrning från början till slut är avgörande, liksom att beställaren aktivt står bakom målen och inkluderar både entreprenörer och konsulter i arbetet genom hela projekteringen och produktionen. Att arbeta tillsammans och integrera klimatfrågan i våra ordinarie arbetssätt är en nyckelfaktor för att nå resultat.
– Det är viktigt att hitta samarbetspartners som delar ambitionerna och har modet att utmana och ifrågasätta även sina egna antaganden och tidigare erfarenheter. Genom att avsätta tid för att projektera, utreda och jämföra olika lösningar – utifrån exempelvis kostnad, klimatpåverkan, arbetsmiljö och kvalitet – har vi flera gånger upptäckt lösningar som inte var uppenbara från början, men som gav störst klimatnytta per krona utan att kompromissa med kvalitet eller arbetsmiljö.
– En central lärdom är också att skapa engagemang, målförståelse och drivkraft hela vägen ut till arbetsplatsen. Arbetet med förbättringar, reducerat spill och optimering sker inte bara i projekteringen, utan fortsätter på plats. När viljan och förståelsen finns även i produktionen kan stora förbättringar göras – något som Takryttaren tydligt visar.
Ni når redan idag det gränsvärde (200 kg CO₂e/BTA) som flera andra organisationer satt, men har egna mål om klart lägre nivåer. Vad behöver ni göra för att nå dit?
– De kommande kraven är ambitiösa och vi vet att det kommer krävas ett omfattande arbete för att nå dem. Vi samlar nu aktivt in lärdomar från de projekt vi genomfört och tar in entreprenörernas perspektiv på hur klimatpåverkan kan minskas ytterligare. Arbetet framåt kommer bland annat behöva innehålla mer återbruk, fler innovationer och en ännu tidigare integrering av klimatfrågan i processen.
– I en kommande upphandling arbetar vi enligt en modell där entreprenören upphandlas betydligt tidigare än tidigare. Genom att involvera den som ska bygga redan från start skapas bättre möjligheter att gemensamt utveckla, gestalta och optimera projektet från första skiss. Ett tidigt partnerskap gör det möjligt att dra nytta av samlad kompetens redan från början, formulera gemensamma mål och definiera framgångsfaktorer. Det ger oss bättre förutsättningar för att nå våra mer ambitiösa klimatnivåer.