Träffar
- 1. Cirkulära affären: Återbruksprocessen
- 2. Klimatberäkning i tidigt skede
- 3. Återbruk: Möjligheter och utmaningar
- 4. Digital information genom projektskeden
- 5. Upphandling för minskat klimatavtryck
- 6. Värdet av en certifiering
- 7. Halva vägen – Kommunsamverkan och uppväxling
- 8. Biomaterial som kolsänkor
- 9. Organisatoriskt lärande och innovation
- 10. Malmö stads klimattrappa
- 11. Planering och bygglovsprocesser
- 12. Utökad samverkan mellan kommuner
- 13. Återbruk i tidigare skeden
- 14. Från hyresgästanpassning till resursanpassning
Projektledare
Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0
Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.
From Scope to Scale | Byggherreforum
Struktur, kultur och ledarskap
Träff 9 hade tema Organisatoriskt lärande och innovation. Fokus för träffen var hur organisationer kan stärka sin förmåga att lära, dela kunskap och driva innovation – både internt och i samverkan med andra aktörer inom LFM30.
Huvudfrågan var hur lärande och innovationsledning kan bli en strategisk resurs i klimatomställningen, och hur strukturer, kultur och ledarskap påverkar detta arbete.
Genom inflygningar från Malmö Universitet, RISE, Ikano Bostad och Skanska fick deltagarna konkreta exempel på hur kunskap kan spridas och omsättas i handling – från interna rutiner till klimatberäkningar i projekt. Träffen belyste även hur innovation och lärande hänger ihop, och hur organisationer kan bygga upp sin innovationsförmåga systematiskt.
Deltagarna arbetade i grupper med att identifiera hinder och möjliggörare för lärande på tre nivåer: individ, organisation och ekosystem. Diskussionerna resulterade i idéer för hur Byggherreforum och LFM30 kan utveckla nya forum, roller och arbetssätt för att stärka det gemensamma lärandet.
Vägledning från träffen
Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.
Den kompletta guiden
Ladda ned materialet
Material och presentationer:
RISE Omvärldsbevakning organisatoriskt lärande (PDF)
Träff 9 – Organisatoriskt lärande och innovation (PDF)
Intro
Tredje träffen i Byggherreforum hade tema Återbruk – möjligheter och utmaningar. Träffen syftade till att öka kunskaperna kring affären för återbruk, och de synergieffekter som finns mellan återbrukslösningar och ett områdes attraktivitet. Såväl deltagare som föreläsare bjöd på inspirerande insikter, reflektioner, lösningar och idéer, med fokus på konkreta exempel från pågående projekt.
Under träffen fick vi bland annat inspel kring vilka förutsättningar som behövs för att skala upp användandet av återbrukat material vid renovering samt för att öka hyresgästernas acceptans.
Slutligen lyftes frågan om hur vi kan synliggöra möjligheter och utmaningar vid energirenoveringar, och därmed möjliggöra gröna mervärden. Inför träffen tog RISE fram en omvärldsbevakning med sammanställningar goda exempel, vägledningar och forskningsprojekt.
Expertinspel
Inspel från NREP
Träffen inleddes med att Byggherreforum fick besök på plats av Gustaf Lilliehöök, partner på NREP. Gustaf berättade om hur återbruksaffären kan skapa betydande värden – om vi utvecklar affärsmodeller som delar risk och investering mellan de olika aktörerna. Det är viktigt att se bortom de initiala kostnaderna och bygga långsiktiga affärscase som både hyresgäster och fastighetsägare drar nytta av.
Inspel från Sverige Allmännytta
Björn Berggren från Sveriges Allmännytta berättade om hur energirenoveringar kan integreras med återbruk för att skapa nya synergieffekter. Gröna mervärden som energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp är centrala – men minst lika viktigt är att förändra storytellingen kring återbruk och skapa stolthet kring hållbara byggnader.
Material och presentationer
- www.lfm30.se
- Material
- Material 2
Lärande exempel
Klimatarena Stockholm
Först ut var Lise-Lott Larsson Kolessar, White arkitekter. Hon berättade om Klimatarena Stockholms organisation och sitt pågående arbete. I ett projekt, som leds av White arkitekter, illustreras hur cirkulära processer kan skalas genom utökat och förbättrat samarbete. Med hjälp av ramverk som PEPP (Positive-Energy Planning Process) och CIP (Cirkulär Innovationsprocess) kartläggs och implementeras lösningar för cirkulärt byggande.
Spritfabriken
Dagens sista talare var David Karlsson, NCC, som delade med sig av sina erfarenheter från återbruksprojektet Spritfabriken i Eslöv, där en före detta industrilokal omvandlats till kontor och bostäder. Erfarenheterna inkluderar såväl noggrann kvalitetssäkring som logistiska lösningar och samverkan mellan aktörerna.
Material och presentationer
- www.lfm30.se
- Material
- Material 2
Hjälpmedel för cirkularitetsinventering
Under träffen bjöds vi även på viktiga inspel från LFM30:s arbetsgrupp kring dokumentet LFM30 Hjälpmedel – Cirkularitetsinventering. Dokumentet är en vägledning för fastighetsägare och byggherrar inom LFM30 (Lokal färdplan för klimatneutralitet) som vill genomföra cirkularitetsinventeringar.
Dokumentet ger förslag på process- och uppdragsbeskrivning inför kring cirkularitetsinventeringar samt avrop/upphandling av konsult som ska genomföra cirkularitetsinventeringen.
Vägledningen har tagits fram av arbetsgrupperna AG2 (Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet) och AG5 (Klimatneutral förvaltning, drift och underhåll) för att stödja klimatomställningen inom byggoch anläggningssektorn.
Fem snabba om cirkularitetsinventering:
- Planering och inventering:
Gör en cirkularitetsinventering tidigt i projektet för att identifiera material som kan återbrukas, lagras eller materialåtervinnas med hög kvalitet.
- Dokumentation:
Använd verktyg såsom CCBuild eller Excelfiler för att registrera materialdata, inklusive mått, skick och potentiell användning m.m.
- Samordning och roller:
Utse en återbrukskoordinator och involvera miljökonsulter och andra relevanta aktörer för att säkerställa att återbruket integreras i projektet.
- Återbruksplanering:
Skapa en återbruksplan som inkluderar logistik, hantering, och marknadsföring av material för internt eller externt bruk.
- Uppföljning och genomförande:
Säkerställ att återbrukade material hanteras enligt planen med tydlig ansvarsfördelning och eventuell justering vid behov.
Material och presentationer
- www.lfm30.se
- Material
- Material 2
Gruppövning
Syftet med gruppövningen var att kartlägga vilka erfarenheter av storskaliga återbruksprojekt som fanns i rummet samt vilka hinder och möjligheter deltagarna stött avseende skala, finansiering och affärsmodeller.
Under övningen diskuterades följande frågor:
- Vilka erfarenheter av storskaligt återbruk finns bland deltagarna?
- Hur har affärsmodellen och finansieringen sett för dessa projekt?
- Hur ser hyresgästen på återbruk?
- Hur säljer nan in återbruk till hyresgästen?
- Hur kan man finansiera återbruksprojekt framöver och vilka affärsmodeller är aktuella?
Sammanfattning av samtal och inspel – process
Logistik och lagring:
- Lagerhållning av material är en stor utmaning, därför föreslogs lösningar som återbruksdepåer och lokala materialbanker. o Att utveckla nära samarbeten med befintliga återbrukshubbar och leverantörer är avgörande för att skapa en stabil logistik för återbruk.
Tekniska verktyg:
- Inköpsprocessen behöver integreras tidigt i projektet för att säkerställa att återbrukade material och produkter tas med i planeringen. En väl genomförd cirkularitetsinventering kan ge en tydlig bild av tillgängliga resurser och möjligheter. o Genom att kombinera inventering med data från digitala verktyg kan projektledare fatta bättre beslut och minimera resursslöseri. o Verktyg som CCBuild används för att dokumentera och synliggöra material med potential att återbrukas.
Affärsmodeller:
- Byggvaruproducenter bör ta större ansvar för att lagerhålla och garantera återbrukat material. o Skiftet från att köpa varor till att köpa tjänster (t ex hyra av material) kan möjliggöra cirkulära flöden. o Styrning och uppföljning av entreprenörer och leverantörer är centralt för att integrera cirkulära flöden i projekten.
Kulturförändring:
- Det krävs en total omställning från linjära till cirkulära processer. Detta innebär att byggherrar, konsulter och entreprenörer behöver utbildas i cirkularitet och hållbarhet. o Att skapa stolthet kring återbruk är avgörande. Till exempel accepteras numera defekta möbler med sprickor i lädret – tack vare att användandet av dem vävts in i en större berättelse.
Sammanfattning av diskussioner
Material och kvalitet
- För att återbruk ska bli en integrerad del av byggprocessen behöver vi säkerställa att återbrukade produkter håller hög kvalitet och finns tillgängliga vid behov. Standardiserade kvalitetskrav och lagerhållning hos leverantörer är nyckeln till att skapa förtroende för cirkularitet. Idag är detta fortsatt en utmaning.
- Exempel från projekt visar att återbruk kan vara kostnadseffektivt medan arbetskostnader, särskilt för demontering, kan bli höga
Kundacceptens
- Kontorskunder efterfrågar hållbarhet och återbrukade material, men bostadshyresgäster är mer skeptiska.
- Storytelling och visuell marknadsföring är viktiga för att öka acceptansen. Digitala verktyg som appar och QRkoder kan användas för att synliggöra återbrukets värde. Hyresgäster kan till exempel skanna en QR-kod för att se materialens historia och klimatbesparing.
Planeringsprocesser:
- Begränsningar i detaljplaner och bygglov försvårar implementering av återbruk i stor skala.
- Tidig dialog med kommuner och ökad flexibilitet i regler kring höjder och materialval är avgörande.
Finansiering:
- EU-stöd och nya koncept för markanvisningar föreslås som sätt att finansiera återbruksprojekt. o Det är relativt kostnadseffektivt att minska CO2-utsläpp genom återbruk jämfört med andra åtgärder. Ett exempel är Hyllie Terrass-projektet som visade 40 % CO2-besparing för en merkostnad på endast cirka 10 miljoner kronor.
Material och presentationer
- www.lfm30.se
- Material
- Material 2
Intervjuer
Hej Ulrika Wallin, arkitekt på White!
Intervju med arrangör
Du var mötesansvarig för Träff 3: Återbruk – möjligheter och utmaningar. Berätta om upplägget och varför det är relevant.
– Återbruk är en del av lösningen för att nå lägre klimatavtryck i branschen och minska avfallet. Det är viktigt att fler aktörer går samman för att undersöka hur vi kan utveckla återbrukslösningar som kan skalas upp och anpassas industriellt.
Vilka lärdomar tar du med dig från dagens träff?
– Att samverkan är en mycket viktig förutsättning för att lyckas, både i projekt men också för att förändra branschens, myndigheters och politikers inställning till återbruk.
Vilka tips har du till bolag som vill komma igång och jobba med den cirkulära affären?
– Starta i mindre omfattning och att samverka med aktörer som har vilja och kompetens inom området. Utgå från det material du har. Kravställ i upphandlingar. Sätt kommunikationsavdelningen på uppgiften att göra återbruk lika trendigt som second hand-kläder.
Hej Åsa Johansson, projektledare på Skanska!
Intervju med deltagare
Vilka är de tre viktigaste insikterna från träffen?
– Att vi är flera som jobbar med återbruk i lite olika skala och därmed också stött på liknande utmaningar, inte minst kring lagerhållning, tajming och mängder. Att storskaligt återbruk är komplext och att lösningarna finns inom flera olika områden. Åsa Johansson, projektledare, Skanska Att vi befinner oss i ett skifte där våra gamla hjulspår utmanas och att vi behöver lära oss att tänka annorlunda.
Hur kan du tillämpa dessa lärdomar i din egen organisation eller i ditt arbete?
– Vi som beställare har stor påverkan på våra leverantörer. En av nycklarna till att öka takten för återbrukade byggmaterial tror jag är att föra en tätare dialog med de leverantörer vars material har stor klimatpåverkan för att hitta gemensamma affärsmöjligheter kring cirkularitet.
Vilka utmaningar kommer du stöta på och hur kan du övervinna dem?
– Jag är säker på att det kommer finnas gott om utmaningar, och av erfarenhet vet jag att det sällan är de förväntade utmaningarna som blir de tuffaste. Det är viktigt att vara uthållig och frigöra tid och resurser så att man inte faller tillbaka i de gamla standardlösningarna.
Vilka resurser eller stöd kan vara till nyy för dig när du implementerar det du har lärt dig?
– Den stora förändringarna åstadkommer man sällan på egen hand. Nätverk som Byggherreforum blir viktiga pusselbitar, där vi kan hjälpas åt att dra i samma riktning.
Hej Emma Toivonen, projektledare på Riksbyggen!
Intervju med deltagare
Vilka är de tre viktigaste insikterna från träffen?
– Svårigheterna att hitta kvantiteter för att använda återbruk i stor skala. Att det också finns kanaler för hantering av återbruk. Att vi måste börja någonstans, och man behöver lära sig under resans gång.
Hur kan du tillämpa dina lärdomar inom din egen organisation eller i ditt arbete?
– Genom att använda materialbanker och prioritera detta i upphandlingskedet. Vi behöver också hitta platser i projektet som lämpar sig väl för återbruk.
Vilka utmaningar kommer möta dig när du ska tillämpa lärdomarna från dagens träff? Hur kan du övervinna dem?
– De stora utmaningarna för oss är de stora kvantiteterna samt garantifrågan. För oss är det viktigt att vi har en enhetlig materialstock i samtliga utrymmen vilket gör att vi behöver ha tillgång till stora kvantiteter av likvärdig kvalitet. Vi har börjat titta på hur vi kan använda sekunda material i så kallade ”b-utrymmen”.
Utöver det tillkommer överlämnande av garantitid till bostadsrättsföreningen, där vi behöver hitta avtalsförhållande som möter själva avtalet. Vi vill undvika att återbruket istället slutar med dubbelförbrukning, dvs att vi genom svårigheter med garantiärende behöver lösa det genom att sätta in nya material.
Vilka resurser eller stöd kan vara till nytta för dig när du implementerar dina lärdomar?
– Nyckeln till framgång är att samtliga inblandade entreprenörer och leverantörer förstår, kan, vill – och framförallt – ser nyttan med återbruk.
Dessutom är det viktigt att det finns tydlig specifikation/dokumentation över kvaliteten på det återbrukade materialet och därtill kommer vi behöva internt och externt stöd i form av hållbarhetsspecialister som har kunskapen att bedöma hållbarhetseffekterna.
Intro
Träff 9 hade tema Organisatoriskt lärande och innovation. Fokus för träffen var hur organisationer kan stärka sin förmåga att lära, dela kunskap och driva innovation – både internt och i samverkan med andra aktörer inom LFM30.
Huvudfrågan som lyftes var hur lärande och innovationsledning kan bli en strategisk resurs i klimatomställningen, och hur strukturer, kultur och ledarskap påverkar detta arbete.
Genom inflygningar från Malmö Universitet, RISE, Ikano Bostad och Skanska fick deltagarna konkreta exempel på hur kunskap kan spridas och omsättas i handling – från interna rutiner till klimatberäkningar i projekt. Träffen belyste även hur innovation och lärande hänger ihop, och hur organisationer kan bygga upp sin innovationsförmåga systematiskt.
Deltagarna arbetade i grupper med att identifiera hinder och möjliggörare för lärande på tre nivåer: individ, organisation och ekosystem. Diskussionerna resulterade i idéer för hur Byggherreforum och LFM30 kan utveckla nya forum, roller och arbetssätt för att stärka det gemensamma lärandet.
Expertinspel och lärande exempel
Expertinspel på tema organisatoriskt lärande och innovation
Träffen inleddes med expertinspel från Natalie Gustafsson, RISE, och Kristian Stålne, Malmö universitet. Tillsammans belyste de hur organisatoriskt lärande och innovationsledning kan användas som strategiska verktyg i klimatomställningen. Natalie presenterade ramverk och principer från ISO 56000-serien, medan Kristian bidrog med perspektiv på lärande ur ett systemteoretiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Tillsammans målade de upp en bild av hur organisationer kan bygga upp sin förmåga att hantera komplexitet, driva förändring och skapa värde genom lärande.
Exempel från verkligheten
Dagens första exempel bjöd Peter Wickström, Ikano Bostad, på när han berättade om företagets resa – från den inledande tveksamheten till ett starkt och brett engagemang i LFM30. Genom interna forum, digitala frukostmöten och tydliga rutiner har klimatfrågan integrerats i hela organisationens arbetssätt – trots utmaningar under lågkonjunkturen.
Det andra exemplet presenterades av Anders Edvardsson, klimat- och hållbarhetschef på Skanska Hus Syd. Han visade hur klimatberäkningar blivit en naturlig och effektiv del av projekten genom att teamet arbetat iterativt, involverat rätt kompetenser tidigt och använt enkla verktyg. Det har resulterat både i ökad kompetens, bättre klimatprestanda och ett mer lärande arbetssätt.
Gruppdiskussioner
Gruppdiskussion
- Deltagarna delade upp sig i mindre grupper och diskuterade hur lärande och innovation sker i deras organisationer – på individ-, organisations- och ekosystemnivå. Fokus låg på att identifiera hinder och möjliggörare för organisatoriskt lärande och innovation, samt att formulera konkreta idéer för hur detta kan stärkas framåt.
- Grupperna arbetade med frågor som rörde hur kunskap sprids inom och mellan projekt, hur man undviker att arbeta i stuprör, och hur man kan skapa strukturer för att ta tillvara på erfarenheter och omvandla dem till nya arbetssätt och lösningar.
- I övningen fick deltagarna även reflektera över hur nätverket LFM30 och Byggherreforum kan utvecklas för att bättre stödja gemensamt lärande – exempelvis genom nya forum, roller eller casebaserade arbetssätt.
Diskussionsfrågor
- Hur lär du dig bäst – och hur hjälper du andra att lära sig?
- Hur arbetar din organisation med att sprida kunskap mellan avdelningar och projekt?
- Vad i er struktur eller kultur stödjer eller hindrar lärande?
- Hur sker lärande mellan organisationer inom LFM30 idag – och vad saknas?
- Idéer för att stärka lärande och innovation. Identifierar möjliga förbättringar kopplat till lärande och innovation i era egna och varandras verksamheter för att bli mer systematiska i erat organisatoriska lärande och innovationsarbete.
Sammanfattning av diskussioner
Sammanfattning från gruppdiskussionerna
- Under diskussionerna blev det tydligt att organisationer har olika mognadsgrad och arbetssätt när det gäller lärande och innovation – både internt och i samverkan med andra. Det finns dock en gemensam insikt om att organisatoriskt lärande är avgörande för att lyckas med klimatomställningen.
- Flera deltagare lyfte vikten av att skapa strukturer för erfarenhetsåterföring, särskilt i projektbaserade organisationer där kunskap annars riskerar att gå förlorad mellan projekt. Det finns ett behov av att tydliggöra roller och ansvar för kunskapsspridning, samt att skapa forum där lärande kan ske löpande – inte bara i efterhand.
- En återkommande utmaning är att tid och resurser ofta saknas för reflektion och lärande. Samtidigt finns goda exempel på hur detta kan integreras i det dagliga arbetet, exempelvis genom tvärfunktionella team, digitala frukostmöten eller interna kunskapsbibliotek.
- På ekosystemnivå efterfrågas fler strukturerade sätt att dela kunskap mellan organisationer inom LFM30 och Byggherreforum. Studiebesök, gemensamma case och mallar för erfarenhetsutbyte nämndes som konkreta förslag.
Slutsatser
- Lärande måste bli en integrerad del av projekten, inte något som sker i efterhand eller vid sidan av.
- Tvärvetenskapligt samarbete och tidig involvering av olika kompetenser stärker både lärande och innovationsförmåga.
- Ledarskapets roll är avgörande – både för att skapa trygghet i att dela kunskap och för att prioritera tid för reflektion.
- Det finns ett behov av gemensamma verktyg och forum för att möjliggöra lärande mellan organisationer.
- Digitala lösningar och standardiserade arbetssätt kan underlätta kunskapsöverföring, men måste anpassas till varje organisations förutsättningar.
Intervjuer
Hej Kristian Stålne!
Intervju med arrangör
Du är forskare i byggnadsakustik och vuxenpsykologi – berätta om de inre utvecklingsmålen och varför de är relevanta för LFM30:s medlemmar.
– Inner Development Goals består av 23 färdigheter eller förmågor organiserade i 5 dimensioner som vi behöver utveckla för att ha en bättre chans att klara hållbarhetsmålen. Färdigheterna är bland andra inre kompass, perspektivmedvetenhet, komplexitets-medvetenhet, samhörighet och kommunikationsfärdighet. De är relevanta dels för att jag tror att vi behöver en hel del av dessa för att kunna hantera den mycket komplexa frågan om byggbranschens omställning. Men också för att IDG främst är ett kommunikations- och mobiliseringsinitiativ som handlar om att bygga en rörelse och skapa ett språk kring inre utveckling i relation till hållbarhetsfrågor.
Förklara ert arbete med roller och kunskapsbubblor, och hur dessa bäst överbryggas.
– Jag visade en illustration med bubblor från en studie jag genomförde med en kollega i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där bubblorna representerade våra forsknings-discipliner. För att kunna samskapa behöver vi kunna prata varandras språk och röra oss in i andras bubblor. Då måste vi kunna se oss själva som nybörjare och gäster i andras fält såväl som lärare och värdar i våra egna fält. En nyckel är att kunna förenkla sitt fält och kommunicera på ett sätt och en nivå som gör det lätt att ta till sig. Det är relevant för LFM30 där kunskapsspridning är centralt och ett sätt att bygga samhörighet.
Hur kan LFM30:s medlemmar bäst rigga sina organisationer för att jobba med med kunskapsspridning?
– Under hösten har jag deltagit i en intervjustudie tillsammans med LFM30:s AG7. Vi noterade att det är viktigt att nå ut med kunskapen i organisationen och inte fastna på individnivå. Idag fick vi flera exempel på organisationer som lyckats bra med att prioritera LFM30-engagemanget så att det inte drivs av enstaka personer