Träffar
- 1. Cirkulära affären: Återbruksprocessen
- 2. Klimatberäkning i tidigt skede
- 3. Återbruk: Möjligheter och utmaningar
- 4. Digital information genom projektskeden
- 5. Upphandling för minskat klimatavtryck
- 6. Värdet av en certifiering
- 7. Halva vägen – Kommunsamverkan och uppväxling
- 8. Biomaterial som kolsänkor
- 9. Organisatoriskt lärande och innovation
- 10. Malmö stads klimattrappa
- 11. Planering och bygglovsprocesser
- 12. Utökad samverkan mellan kommuner
- 13. Återbruk i tidigare skeden
- 14. Från hyresgästanpassning till resursanpassning
- 15. Upphandling som gör återbruk möjligt
Kommande träff
Projektledare
Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0
Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.
From Scope to Scale | Byggherreforum
LFM30 + Malmö stad (del 2)
Fokus låg på hur planerings- och bygglovsprocesser kan utvecklas för att bättre stödja målet om att halvera klimatpåverkan från byggnation i Malmö till år 2030.
De senaste åren har klimatneutralt byggande testats i pilotprojekt i Malmö. Dessa har gett viktiga erfarenheter kring både framgångsfaktorer och utmaningar i omställningen. Samtidigt är det tydligt att en bred implementering kräver mer än tekniska lösningar – den förutsätter gemensam förståelse, tillit och välfungerande samverkan mellan kommunens olika roller och byggherrarnas processer.
Träffen samlade byggherrar, planhandläggare, bygglovshandläggare och exploateringsingenjörer för erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion kring hur arbetssätt, rutiner och samverkansformer påverkar möjligheterna att minska klimatpåverkan.
Genom gruppdiskussioner med fokus på planprocess, bygglov och exploatering identifierades både fungerande arbetssätt och systemiska hinder –
juridiska, organisatoriska, ekonomiska och kulturella – som påverkar klimatarbetet.
Syftet med workshopen var att skapa en gemensam bild av vad som fungerar, vad som skaver och vad som kan utvecklas vidare. Resultatet från träffen utgör ett underlag för LFM30:s och Malmö stads fortsatta arbete med att utveckla mer samordnade och klimatdrivna planerings- och byggprocesser.på
Vägledning från träffen
Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.
Den kompletta guiden
Ladda ned materialet
Intro
Träffen var en gemensam workshop mellan Malmö stad och byggherrar, med syftet att stärka samverkan mot en klimatneutral bygg-, anläggnings- och förvaltningssektor. Fokus var hur planerings- och bygglovsprocesser kan utvecklas för att bättre stödja målet om att halvera klimatpåverkan från byggnation i Malmö till år 2030.
De senaste åren har klimatneutralt byggande testats i pilotprojekt i Malmö. Dessa har gett viktiga erfarenheter kring både framgångsfaktorer och utmaningar i omställningen. Samtidigt är det tydligt att en bred implementering kräver mer än tekniska lösningar – den förutsätter gemensam förståelse, tillit och välfungerande samverkan mellan kommunens olika roller och byggherrarnas processer.
Träffen samlade byggherrar, planhandläggare, bygglovshandläggare och exploateringsingenjörer för erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion kring hur arbetssätt, rutiner och samverkansformer påverkar möjligheterna att minska klimatpåverkan. Genom gruppdiskussioner med fokus på planprocess, bygglov och exploatering identifierades både fungerande arbetssätt och systemiska hinder – juridiska, organisatoriska, ekonomiska och kulturella – som påverkar klimatarbetet.
Syftet med workshopen var att skapa en gemensam bild av vad som fungerar, vad som skaver och vad som kan utvecklas vidare. Resultatet från träffen utgör ett underlag för LFM30:s och Malmö stads fortsatta arbete med att utveckla mer samordnade och klimatdrivna planerings- och byggprocesser.
Expertinspel
Malmö stads väg mot en klimatneutral stad 2030
Träffen inleddes med en presentation av Jonas Kamleh, processledare klimatomställning, Malmö stad. Jonas gav en nulägesbild av Malmö stads totala växthusgasutsläpp och vad som behöver göras för att nå målsättningen om en klimatneutral stad 2030.
Malmöbor uppmuntras att göra klimatsmarta val i vardagen, eftersom utsläpp per person fortfarande är för höga jämfört med vad planeten klarar, och alla kan bidra till omställningen genom exempelvis klimatsmart konsumtion, resande och engagemang i klimatarbetet.
Gruppdiskussion
Syfte med gruppdiskussionen: Att gemensamt identifiera möjligheter och hinder för att nå den gemensamma målsättningen att halvera klimatpåverkan från byggnation i Malmö till 2030.
Mål: Att skapa en gemensam förståelse för vad som fungerar, vad som skaver och vad som kan förändras – som underlag för LFM30 och Malmö stads fortsatta utveckling mot klimatneutralt byggande.
Diskussionsfrågor:
- Vilka framgångsfaktorer har vi?
- Vilka utmaningar har vi sett?
- Vilka lösningsförslag ser vi?
Sammanfattning
Diskussionerna visar att det finns ett starkt engagemang och en gemensam vilja att ställa om bygg- och planprocesser i en mer klimatsmart riktning. En viktig insikt är att omställningen inte enbart handlar om tekniska lösningar, utan i hög grad om samverkan, tydlighet i processer och en gemensam förståelse mellan aktörer.
Samtidigt finns flera strukturella utmaningar kopplade till regelverk, ansvarsfördelning, ekonomi och organisatoriska arbetssätt, vilket påverkar möjligheten att arbeta effektivt och konsekvent.
Genomgående lyfts behovet av tidig dialog, gemensamma mål och ett helhetsperspektiv – där både klimat, ekonomi och förvaltning vägs in i beslutsprocesser. Flera aktörer betonar också att fortsatt lärande, erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma arbetssätt är avgörande för att kunna skala upp de lösningar som idag testas i pilotprojekt.
Vilka framgångsfaktorer har vi?
Stark samverkan och lärande mellan aktörer
Forum för dialog och erfarenhetsutbyte skapar bättre förståelse för olika perspektiv och minskar konflikter. Det bidrar också till att sprida kunskap och driva innovation.
Gemensam vilja och höga klimatambitioner
Klimatfrågan är högt prioriterad hos många aktörer, vilket skapar en tydlig riktning och ett gemensamt driv i omställningen.
Tidig och kontinuerlig dialog
Särskilt i tidiga skeden, där många avgörande beslut tas. Tidig dialog gör det möjligt att integrera klimataspekter och hantera komplexa frågor innan de låser sig.
Tydliga ramar, roller och ansvar
När förutsättningar och ansvarsfördelning är tydliga blir beslutsprocesserna mer effektiva och förutsägbara.
Tillit och prestigelöshet
Att aktörer ser varandra som samarbetspartners snarare än motparter skapar bättre förutsättningar för gemensamma lösningar.
Testbäddar och pilotprojekt
Genom att testa nya arbetssätt i mindre skala har värdefulla erfarenheter byggts upp som kan ligga till grund för vidare utveckling.
Vilka utmaningar har vi sett?
Otydliga regelverk och lagstiftning
Särskilt kopplat till klimatkrav, återbruk och certifiering, vilket skapar osäkerhet kring vad som är möjligt och tillåtet.
Organisatorisk komplexitet och resursbrist
Uppdelning inom organisationer och begränsade resurser försvårar samordning och gör det svårt att ge en tydlig bild utåt.
Målkonflikter mellan klimat, ekonomi och funktion
Olika aktörer har olika incitament och tidshorisonter, vilket gör det svårt att prioritera åtgärder och nå gemensamma beslut.
Brist på helhetsperspektiv och systemtänk
Lösningar optimeras ofta på fastighetsnivå istället för att ses i ett större sammanhang, exempelvis på områdes- eller stadsnivå.
Ekonomiska hinder och risker
Innovation och klimatsmarta lösningar kan vara kostsamma och innebär ofta osäkerhet kring lönsamhet och ansvarsfördelning.
Långsamma processer och otydlig ansvarsfördelning
Detta kan leda till ineffektivitet, fördröjningar och svårigheter att driva projekt framåt.
Vilka lösningsförslag ser vi?
Stärka tidig samverkan och dialogforum
Skapa fler strukturerade mötesplatser och inkludera relevanta aktörer tidigt i processen för att förbättra samordning och beslutsfattande.
Tydliggöra roller, ansvar och gemensamma mål
Särskilt i tidiga skeden, för att minska osäkerhet och skapa bättre förutsättningar för samarbete.
Utveckla gemensamma metoder och standarder
Exempelvis för klimatberäkningar och uppföljning, vilket möjliggör jämförelser, lärande och mer enhetliga arbetssätt.
Förändra och förtydliga regelverk
Anpassa lagstiftning och krav så att de i högre grad stödjer klimatmål och möjliggör exempelvis återbruk.
Arbeta mer med helhetsperspektiv och livscykeltänk
Inkludera både byggnation och långsiktig förvaltning i beslutsprocesser för att säkerställa hållbara lösningar över tid.
Testa och skala upp genom pilotprojekt och innovation
Fortsätta utveckla och sprida erfarenheter från testbäddar, samt skapa förutsättningar för att dela risker mellan aktörer.
Synliggöra klimatnytta och förbättra beslutsunderlag
Ta fram bättre sätt att mäta och jämföra klimatnytta för att hantera målkonflikter och fatta mer välgrundade beslut.
Intervjuer
Hej Andreas Eggertsen, klimatstrateg på stadsbyggnadskontoret på Malmö stad!
Intervju med arrangör
Vad hände på träffen?
– Vi vill gemensamt identifiera möjligheter och hinder för att nå den gemensamma målsättningen att halvera klimatpåverkan från byggnation i Malmö till 2030. På träffen kommer vi genomföra en workshop för erfarenhetsutbyte mellan byggherrar, planhandläggare, bygglovshandläggare och exploateringsingenjörer i grupper med fokus på de olika skedena.
Varför är det så viktigt att träffas och prata om dessa frågor?
– Vi har kommit halvvägs på resan mot en klimatneutral stad 2030. Igenom pilotprojekt har klimatneutralt byggande testats, förbättrats, misslyckats, omprövats och lyckats. I Byggherreforum samlas vi för att lära av pilotprojekten – i en trygg miljö där vi lägger prestigen åt sidan och kunskapen på bordet. Men – klimatneutralt byggande på bredden kommer inte att hända av sig själv. Det kommer krävas innovation, mod och investeringar. Men framförallt att vi litar på varandra – att kommunen vågar samverka med branschen och att branschen vågar utmana kommunen. Frågan är inte om vi ska klara målen, utan hur vi bygger en relation som ger förutsättningar att nå den gemensamma målsättningen.
Har du ett medskick till byggherrarna?
– Vi behöver öka takten. Men det behöver inte betyda att vi måste arbeta snabbare – snarare smartare. Arbeta tillsammans. Dela kunskap. Våga vara transparenta med vad som inte har fungerat och arbeta vidare med och utveckla de saker som faktiskt har visat sig fungera. Så ta chansen och dela dina erfarenheter och lyssna in andras erfarenheter, som kan bidra till att skynda på omställningen!
Hej Anna-Carin Mårtensson, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad!
Intervju med deltagare
Vad ser du som de viktigaste framgångsfaktorerna?
– Jag skulle säga att en nyckel till framgång är att vi tidigt skapar tydliga förutsättningar, avgränsningar och kommunikationsvägar. När det finns på plats blir det mycket lättare att klargöra ansvar och roller redan i början av processen.
– Jag upplever också att samverkan mellan staden och privata aktörer fungerar riktigt bra när vi kan skapa gemensamma mål, ha öppna dialoger och faktiskt ge utrymme för att diskutera innovationer och nya metoder.
Vilka är de största utmaningarna i det här arbetet?
– En utmaning är att stadens organisatoriska uppdelning, i kombination med begränsade resurser, gör det svårt att ge en samlad och tydlig kontakt utåt. Det skapar en otydlighet för aktörer som försöker navigera i processen.
– En annan sak är att tekniska och rumsliga krav kopplat till avfall, dagvatten, energi och mobilitet leder till svåra avvägningar. Inte minst när det handlar om gränsdragningar mellan allmän och privat mark.
– Jag ser också att skillnader i ekonomiska drivkrafter, risknivåer och tidshorisonter gör det svårare att både driva innovation och behålla ett helhetsperspektiv. Det blir särskilt tydligt i situationer där nytta och kostnader hamnar hos olika aktörer.
Vilka lösningar vill du se framåt?
– Jag tror att vi kan stärka arbetet genom att bli tydligare i ansvarsfördelningen, förbättra den interna koordineringen inom staden och skapa mer strukturerade forum för gemensam dialog.
– Jag ser också att gemensam funktionsplanering och gemensamma klimatnyttomodeller kan vara ett sätt att minska konflikter. Det kan bidra till en mer rättvis fördelning av både markanvändning och investeringar.
– Och om jag ska lyfta något mer så är det att riskdelning, pilotprojekt, transparent kommunikation och dedikerade resurser för innovation gör det lättare för alla aktörer att bidra. Särskilt om målet är långsiktiga och systemiska lösningar.