Från hyresgästanpassning till resursanpassning

Den fjortonde träffen diskuterades hur det kan enklare att välja klimatsmarta lösningar. Hur kan krav, avtal, ekonomi och arbetssätt förändras? Vem behöver ta ansvar – och vilka vinster finns för både hyresvärd och hyresgäst?

Kommande evenemang

Projektledare

Projektledare

Iris Dabbour

LFM30

Byggherreforum är en del av Scope to Scale 2.0

Projektet syftar till att stärka byggherrars innovationsförmåga, kartlägga hinder och möjligheter i organisationer och vidareutveckla Byggherreforum som en plattform där hållbara innovationer kan identifieras tidigare i projekten, testas i pilotprojekt och skalas upp i fler byggprojekt och organisationer.

From Scope to Scale | Byggherreforum

Nätverk | Byggherreforum

Kan vi bygga om utan att bygga bort klimatet?

Varje år byggs tusentals lokaler och bostäder om för nya hyresgäster och verksamheter. Samtidigt rivs ofta fullt fungerande material, installationer och inredning ut och ersätts med nytt. I det befintliga beståndet finns därför en stor – och kanske underskattad – potential att minska klimatpåverkan genom att behålla mer, anpassa mer och återbruka mer.

För att lyckas krävs nya arbetssätt och ett större gemensamt ansvar. Fastighetsägare och hyresgäster behöver i högre grad se hyresgästanpassningen som ett gemensamt projekt, där klimatpåverkan blir en del av besluten från början. För frågan är inte bara hur vi bygger klimatsmart, utan hur vi tillsammans kan bygga om smartare – utan att behöva börja från noll.

På träffen diskuterade deltagare och arrangörer vad som krävs för att göra det enklare att välja klimatsmarta lösningar. Hur kan krav, avtal, ekonomi och arbetssätt förändras? Vem behöver ta ansvar – och vilka vinster finns för både hyresvärd och hyresgäst? 

Vägledning från träffen

Här hittar du sammanställt material från Byggherreforumträffen.

Den kompletta guiden

Varje år byggs tusentals lokaler och bostäder om för nya hyresgäster och verksamheter. Samtidigt rivs ofta fullt fungerande material, installationer och inredning ut och ersätts med nytt. I det befintliga beståndet finns därför en stor – och kanske underskattad – potential att minska klimatpåverkan genom att behålla mer, anpassa mer och återbruka mer.

För att lyckas krävs nya arbetssätt och ett större gemensamt ansvar. Fastighetsägare och hyresgäster behöver i högre grad se hyresgästanpassningen som ett gemensamt projekt, där klimatpåverkan blir en del av besluten från början. För frågan är inte bara hur vi bygger klimatsmart, utan hur vi tillsammans kan bygga om smartare – utan att behöva börja från noll.

På träffen diskuterade vi vad som krävs för att göra det enklare att välja klimatsmarta lösningar. Hur kan krav, avtal, ekonomi och arbetssätt förändras? Vem behöver ta ansvar – och vilka vinster finns för både hyresvärd och hyresgäst?

Deltagare och arrangörer.

Fastighetsägarna – Återbruk: från god idé till fungerande affär

Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna, presenterade organisationens vägledning om återbruk och en enkät till fastighetsbolag om hur de ser på möjligheter och utmaningar. Fastighetsägarens första fråga är ofta: behöver vi bygga om? Det mest hållbara – efter det som aldrig byggs – är det som får stå kvar.

  • Bevara – kan befintligt skick, struktur eller material behållas?
  • Anpassa – kan vi minska omfattningen genom en smartare lösning?
  • Återbruka – om något tas bort, kan det användas igen?
  • Återvinn – först därefter: återvinn materialet.

87 % anger minskad klimatpåverkan som viktig drivkraft, 70 % kopplar återbruk till hållbarhetsstrategin och 30 % ser minskade kostnader som en viktig faktor. De största hindren sitter ofta i systemet, inte i viljan: tillgång och logistik, kunskap och arbetssätt samt regler och ekonomi – där bruksvärdessystemet kan missgynna varsamma renoveringar.

Hyresgästföreningen – Återbruk och hållbarhet i förhandling

Emmy Lennevald-Calli, miljöstrateg på Hyresgästföreningen, berättade om samtalen mellan Hyresgästföreningen, fastighetsbolag, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna för att hitta nya tolkningar av bruksvärdessystemet, där funktion, kvalitet och hållbarhet också ska premieras. I en medlemsenkät 2024 svarade 58 % att de vid en renovering skulle vara villiga att få renoverade vitvaror istället för nyproducerade, och 77 % var positiva till att byta köksluckor istället för hela skåp.

Parterna är mer eller mindre överens om sex punkter:

  • Fastighetsförvaltningen i sin helhet ska vara långsiktigt hållbar.
  • Underhåll ska värderas likvärdigt som utbyte om likvärdig funktion uppnås.
  • Om utbyte måste ske ska mer hållbara åtgärder premieras.
  • En åtgärds kvalitet, funktion, livslängd, skick och miljöpåverkan ska påverka bruksvärdet.
  • Energieffektiviseringar med direkt påverkan på lägenhetsnivå ska löna sig för både fastighetsägare och hyresgäster.
  • Hyresgäster ska ha inflytande och fastighetsägare ska ha avkastning.

Hållbar Interiör – Från hyresgästanpassning till resursanpassning

Kristin Östberg, inredningsarkitekt och VD för Indicum Inredningsarkitekter, gav perspektiv från kommersiella lokaler. En byggnad kan stå i 100 år, men interiören förändras många gånger – återkommande hyresgästanpassningar kan över tid ge en klimatpåverkan i samma storleksordning som stomme och klimatskal. Hyresgästens kravbild blir ofta en bromskloss, inte på grund av bristande ambition, utan för att den formuleras innan lokalens resurser har analyserats. Fastighetsägaren kan börja före projektet – redan när lokalen blir vakant – genom att inventera och dokumentera det som finns (HI-ready). Tre förflyttningar krävs:

  • Förbered lokalen så att bevarande och återbruk blir enkla val.
  • Sätt gemensamma mål för fastighetsägarens och hyresgästens klimatbesparing.
  • Följ upp resultatet genom dokumentation och verifiering.

Jernhusen – Cirkulär kontorsutveckling

Charlotta Malmén, klimatsamordnare på Jernhusen, berättade om flytten av det egna kontoret till en sliten lokal med oändlig korridor, många små rum och dålig bärighet i bjälklaget. Målet var en klimatneutral flytt och 100 % cirkulär materialhantering – med styrdokument, återbruksplan, återbrukssamordnare och detaljerad inventering. 250 befintliga armaturer byggdes om till LED, fönstren renoverades och möblerna letades fram begagnat.

Byggprojektet orsakade utsläpp om ca 32 ton CO₂e (17 kg CO₂e/BTA) och den totala återbruksandelen uppgick till ca 86 viktprocent. Inredningsprojektet orsakade ca 0,5 ton CO₂e, med undvikna utsläpp om ca 60 ton CO₂e.

Volito och White – Kulturarv får nytt liv

Martina Davidsson, projektutvecklingschef på Volito Fastigheter, och Rafael Palomo, arkitekt på White Arkitekter, berättade om Centralposthuset i Malmö – uppfört 1903–1906 efter ritningar av Ferdinand Boberg och byggnadsminne sedan 1935 – och om dialogen med stadsbyggnadskontoret och länsstyrelsen när kassahallen på ca 600 kvm skulle få nytt liv som kontor, restaurang eller båda.

Deltagarna delades in i tre samtalsgrupper – Bostäder, Lokaler och upphandling samt Lokaler och HI-märkning – med experter från de medverkande organisationerna. Varje grupp summerade sina viktigaste medskick genom att adressera två till tre frågor till panelen.

Diskussionsfrågor:

  • Hur kan fastighetsägare och hyresgäster ta ett större gemensamt ansvar i ombyggnadsprojekt?
  • Vad krävs för att mer befintligt material och fler installationer ska kunna bevaras och återbrukas?
  • Hur kan krav, avtal och ekonomiska incitament stödja mer resurseffektiva val?
  • Vilka vinster finns för både hyresvärd och hyresgäst?

I panelen:

  • Staffan Fredlund, Stena Fastigheter
  • Charlotta Malmén, Jernhusen
  • Martina Davidsson, Volito
  • Rafael Palomo, White
  • Kristin Östberg, Hållbar Interiör
  • Magnus Hulthe Andersson, Fastighetsägarna
  • Emmy Lennevald-Calli, Hyresgästföreningen

Talarnas lärdomar

Återbruk behöver bli det nya normala

  • Bevara först: det mest cirkulära är ofta att använda det vi redan har.
  • Gör det möjligt: regler, ekonomi, logistik och upphandling måste stödja – inte motverka – återbruk.
  • Skala upp: viljan finns. Nästa steg är att gå från eldsjälar och pilotprojekt till arbetssätt som fungerar i vardagen.

Vad krävs i förhandlingarna?

  • Premiera det beteende vi vill främja.
  • Samarbete, mod och tillit mellan parterna.
  • Generell kunskapshöjning.
  • Hyresnämnden måste vara med.

Summering och lärdomar från Jernhusen

  • Gemensam målbild tidigt och tydlighet mot alla i projektet.
  • Definiera vad som räknas som återbruk.
  • Tusen frågor och beslut ska fattas – ha tålamod, våga ge besked och utvärdera efteråt.
  • Anpassa utformningen efter vad som finns och var flexibel med produktval, utseende och mått – låt tillgången styra.
  • Utrymme och arbetsplanering är viktigt.

Lärdomar från Centralposthuset

  • Nära dialog mellan fastighetsägare och hyresgäst.
  • Våga flexibilitet och bevarande.
  • Fokus på långsiktighet och resursanvändning.
  • Utmana krav och invanda arbetssätt.
  • Tidig, nära dialog med myndigheter.

Hej Emmy Lennevald-Calli, Hyregästföreningen!

Intervju med föreläsare

Emmy Lennevald-Calli, Hyresgästföreningen

Text kommer inom kort.

Hej Charlotta Malmén, Jernhusen!

Intervju med föreläsare

Charlotta Malmén, Jernhusen

Mer information inom kort

Text kommer inom kort.

Hej Kristin Östberg, Indicum!

Intervju med föreläsare

Kristin Östberg, Indicum

Text kommer inom kort.